Med hjälp av markskanning kan jordbrukarna få en betydligt exaktare bild av hur jordarten och näringstillståndet varierar på skiftet, jämfört med traditionell markkartering. Därigenom kan givorna av gödsel, utsäde och kalk styras betydligt mer exakt. Det menar åtminstone Mikael Lindroos från Hankkija som visade upp markskanningsutrustning på en fältdag i Raseborg.
Fem pilotgårdar i ett miljöprojekt kring Raseborg får i år sina åkrar skannade med Hankkijas utrustning. Med hjälp av markskanningen kan jordbrukaren få tillgång till kartor som visar halten av olika näringsämnen, som till exempel fosfor, kalium, magnesium, kalcium, natrium och flera spårämnen, i jorden.
Kartorna kan också visa pH-värdet och parametrar som ler- och mullhalt. Kartorna kan sedan göras om till styrfiler, som på ISOBUS-försedda redskap kan användas för att styra givorna av gödsel, utsäde och kalk.
Skillnaden jämfört med traditionell markkartering är att variationerna på skiftet beskrivs med mycket större noggrannhet. Markskanningen har upp till 800 mätpunkter per hektar, vilket kan jämföras med att ett vanligt markkarteringsprov oftast skall representera flera hektar.
Tekniken, som har utvecklats av det kanadensiska bolaget Soiloptix, baserar sig på gammaspektrografi. Metoden har tidigare använts till exempel inom gruvindustrin och analyserar gammastrålning från marken.
I marken förekommer alltid naturligt små mängder av bland annat cesium och uran som långsamt sönderfaller och då ger ifrån sig gammastrålning. Variationer i denna svaga gammastrålning kan mätas av Soiloptix sensor och senare analyseras i dator.
Dessutom måste några referensmarkprover tas från skiftet och analyseras i laboratorium. Resultatet av dessa markprov används sedan för att kalibrera utrustningen så att Soiloptix dataprogram kan tolka markskanningsresultaten rätt.
Terränghjuling skannar 30 hektar per dag
Skanningen görs med en terränghjuling som är försedd med Soiloptix sensor. Skanningen kan utföras året om, bara det går att ta sig fram på skiftet.
Körhastigheten ligger på 15-20 km/h och arbetsbredden är 12 meter. Skanningen går ner några tiotal centimeter och analyserar alltså jorden i bearbetningsskiktet.
– Vanligen brukar vi hinna skanna omkring 30 hektar på en dag, berättar Mikael Lindroos.
Sedan tas några referensjordprov på skiftet så att mätresultaten skall kunna kalibreras. Jordproverna kan inte analyseras i Finland utan måste skickas till ett laboratorium i England, vilket förstås tar lite längre tid.
Resultaten från markanalyserna och skanningsdatan överförs sedan till Soiloptix servrar, vars algoritmer bearbetar uppgifterna. De bearbetade uppgifterna kan sedan sättas in i ett dataprogram som ritar upp kartor över bland annat markens pH eller halten av olika näringsämnen.
Hankkija lovar att resultaten finns på gården ungefär en månad efter skanningen.
Det är ännu möjligt att gå ett steg vidare och skapa styrfiler för spridningsredskapen. På det viset blir det möjligt att reglera gödselgivorna exakt enligt hur halten av växtnäring varierar på skiftet. Styrfilerna kan också användas för att styra utsädesmängd, kalkmängd och dosen av stråstärkare.
Det program som används kan skapa styrfiler som passar de flesta märken på marknaden, bland andra Claas, Bögballe, Amazon, Trimble och John Deere.
Svårt att utnyttja i praktiken
Då det gäller gödselgivorna är det ändå en utmaning att få nytta av metoden i praktiskt jordbruk. Vid sådd har jordbrukaren ju bara ett gödselslag, vanligtvis NPK-gödsel, i såmaskinen.
Om givan varieras på skiftet för att optimera användningen av ett näringsämne, till exempel fosfor, så blir givorna fel för de övriga näringsämnena.
Emil Hästbacka, som är rådgivare på Nylands Svenska Lantbrukssällskap, ger ett råd för hur precisionsgödsling med fosfor kunde genomföras i praktiken.
– Om man sätter NK-gödsel i kombimaskinens vanliga gödselbehållare och sätter fosforgödsel i småfrösålådan så kan fosforgivan varieras utan att kväve- eller kaliumgivorna ändras.
Kalkspridning är ett område där det är enklare att i praktiken använda sig av varierande giva.
– Flera kalkentreprenörer här i Nyland har redan sådan utrustning på sina spridarvagnar att de skulle kunna styra spridningen genom styrfiler, men de har inte gjort det så mycket eftersom de flesta gårdar inte har några styrfiler att använda, berättar Mikael Lindroos.
Det är också enkelt att styra utsädesmängden med denna teknik.
– Man kan styra utsädesmängden på ett skifte till exempel utgående från hur mullhalten varierar, säger Lindroos.
Följande skede är att kombinera kartorna från markskanningen med skördekartor från tröskorna. En effektiv dataanalys ger stora möjligheter till precisionsodling, men de praktiska tillämpningarna på gårdarna har ännu inte kommit så långt, säger Lindroos.
Ny teknik i hela världen
Markskanning av åkrar är en rätt ny teknik både i Finland och i världen. Förutom Hankkija är det närmast företagaren Jussi Knaapi från Storkyrö som erbjuder markskanningstjänster i Finland. Hans utrustning mäter markens ledningsförmåga och inte gammaspektret.
Företaget Soiloptix har verksamhet i tolv länder i Amerika och Europa. Hankkija började erbjuda markskanning till gårdarna 2021 och har utvidgat verksamheten i år. Skanningar har enligt Lindroos gjorts på åkrar i hela landet.
Hittills är det Hankkijas experter som har skapat och gått igenom kartmaterialet från skanningen med kunderna på gården. Då programvaran som används så småningom börjar vara fri från buggar är det meningen att jordbrukarna skall kunna köpa licens till programmet och själva skapa det kartmaterial de behöver.