Skogsdagarna, som just i år firar 100 år, gick av stapeln på Finlandiahuset i Helsingfors förra veckan och inleddes med tal av Finlands Banks generaldirektör Olli Rehn på onsdagen och avslutades med en jubileumsutställning i Finlandiahusets andra våning på torsdagen.
– Det finska skogsbruket, skogsindustrin och samhället har anpassat sig till allt möjligt under historiens gång - ända från tjärbränningens dagar till idag - och kommer att göra det också nu, säger Olli Rehn i sitt tal.
Rehn underströk att hela landets levnadsstandard ökat tack vare skogsbruket, till exempel har skolsystemet i Finland kunnat byggas upp och utvecklas med pengar från skogen.
-
Vd Liisa Suvikumpu vid Säätiöt ja rahastot, Petri Vanhala vid Metsämiesten Säätiö och Juha Jumppanen vid Finska Skogsstiftelsen diskuterar stiftelsernas roll i det framtida skogsägandet. -
SLC:s Mia Wikström och Alexandra Björklund höll en monter med SLC och Landsbygdens Folk under Skogsdagarna på Finlandiahuset. -
Kirsi Joensuu vid Finska Forstföreningen inleder Skogsdagarna – 100 år på Finlandiahuset, här tillsammans programledarna Markus Liimatainen och Ella Kanninen.
Stiftelsens horisont är evig
I en diskussion på scenen diskuterade några stiftelseproffs om skogen.
– Stiftelserna är byggda att verka för evigt, säger Petri Vanhala, ordförande vid Metsämiesten Säätiö.
Diversiteten i skogsägandet kom också på tal.
– Vi behöver all slags skogsägare i framtiden och därför måste vi bredda skogsägandet bland män och kvinnor, bland finländare och nyfinländare och andra, säger Liisa Suvikumpu, vd vid Säätiöt ja rahastot.
Juha Jumppanen, ordförande för Finlands skogsstiftelse, är också inne på samma spår.
– Vi behöver se till att skogsägandet utvecklas i Finland och att det förblir intressant, säger han.
Nätverk för skogskvinnor
Christel Holmlund-Norrén presenterade på onsdagen, som en del av SLC:s program på Skogsdagarna, skogsnätverket för kvinnor, Skogsgläntan.
– Här kan man diskutera om all slags skogsägande, praktiska skogsbruksåtgärder eller precis vad som helst. Tröskeln är låg och det här är nätverksskapande som fungerar, säger hon.
Skogsbruket är en mansdominerad bransch och ett nätverk för kvinnor har därför rätt så stor betydelse för de kvinnor som vill förvalta sitt skogsägande och aktivt bruka sin skog.
– De har blivit skogsägare på olika sätt. En del har ärvt sin skog medan andra köpt sin, säger Holmlund-Norrén.
Nästa år, 25-26 september 2026, ordnar kvinnonätverket Skogsgläntan en större, nordisk skogsträff i Vasa under rubriken ”Framtidens skogsbruk – utmaningar och möjligheter”.