Enligt Naturresursinstitutet Lukes och forskningsinstitutet Pellervo ekonomisk forskning PTT:s prognoser sker inga större förändringar inom skogssektorn 2026. Rotpriserna har passerat sin topp och avverkningsvolymerna förblir stabila. En dunkel världsmarknad skapar dock ovisshet.
Skogssektorn befinner sig hösten 2025 i ett skede av stiltje. Virkesuttaget och virkesimporten förblir på samma nivå 2026 som under innevarande år, medan värdet på virkesexporten ökar en aning under kommande år.
Den globala efterfrågan dämpas på grund av USA:s tullpolitik, en stark euro, ett överutbud på skogsindustriprodukter samt ett allmänt dåligt ekonomiskt läge. Rotpriserna var rekordhöga 2025, men börjar sjunka nästa år.
Detta framgår av Naturresursinstitutet Lukes och forskningsinstitutet Pellervo ekonomisk forskning PTT:s prognoser för skogssektorn.
Rekordhöga rotpriser 2025 – sjunkande trend 2026
Rotprisintäkterna når i år rekordnivåer. Enligt PTT steg de privata skogarnas nominella bruttorotprisintäkter redan i fjol med drygt tio procent till omkring tre miljarder euro, tack vare ökade medelpriser på virke och större handelsvolymer.
I år ökar virkesförsäljningsinkomsterna med fem procent jämfört med i fjol, till knappt 3,2 miljarder euro. Nästa år förväntas inkomsterna ligga kvar på samma nivå som i år.
Luke rapporterar att rotpriserna på rundvirkesmarknaden har sjunkit efter sommaren 2025, virkeshandelsvolymerna tydligt minskat och industrins virkesförråd ökat.
Uttaget av industrivirke förväntas öka i år med en procent jämfört med i fjol och uppgå till 62,6 miljoner kubikmeter. Timmeruttaget ökar till 28,8 miljoner kubikmeter, eftersom trävaruindustrins produktion fortfarande låg på en hög nivå under första halvåret. Uttaget av massaved ökar till 33,8 miljoner kubikmeter.
Rotpriserna enligt årsgenomsnittet för barrtimmer stiger med 3-5 procent i år, för björktimmer med en procent och för massaved med 4-5 procent. Importen av rundvirke förväntas ligga kvar på fjolårets nivå på fem miljoner kubikmeter.
År 2026 förblir uttaget av industrivirke på samma nivå som under innevarande år till följd av ändringar i virkesförråden, trots att produktionen inom såväl trävaruindustrin som kartongindustrin ökar något.
Rotpriset på talltimmer minskar med ett par procent nästa år. För grantimmer förblir rotpriset nästan på innevarande års nivå då produktionen av sågade trävaror ökar något.
Rotpriserna på massaved sjunker med 3-4 procent, då ökningen i kartongproduktionen inte räcker till för att kompensera den minskande produktionen av massa och i synnerhet papper.
Avverkningsvolymerna förblir stabila
Förra året, då skogsindustrins virkesanvändning ökade, steg avverkningsvolymerna proportionellt i samma takt som året innan. I år var den kumulativa avverkningen från januari till augusti fortfarande cirka fem procent högre än motsvarande period förra året. Särskilt leveransavverkningarna, som ökade med över fyrtio procent, driver upp avverkningsvolymerna i de privata skogarna.
Avverkningen av rundvirke har fram till slutet av augusti ökat med knappt en procent, främst på grund av ökad avverkning av grantimmer. Avverkningen av massaved har ökat med över åtta procent i jämförelse med fjolåret, där ökad granmassaved är den största bidragande faktorn.
I år och nästa år ökar behovet av inhemskt virke måttligt jämfört med tidigare år i takt med att virkesanvändningen ökar. I år stiger avverkningsvolymen med cirka en procent jämfört med förra året, eftersom industrins behov av virke ökar och importen är begränsad.
Nästa år fortsätter den måttliga ökningen, och avverkningen väntas stiga med ungefär två procent från innevarande år.
PTT hänvisar till MTK:s enkät Metsätutka, som visar att mindre än en femtedel av privatskogsägarna säkert eller troligen har för avsikt att sälja virke i år. Två tredjedelar av respondenterna är säkra på att de inte kommer att sälja virke i år, vilket är en större andel än genomsnittet de senaste tio åren.
Även viljan att sälja nästa år har minskat – en mindre andel planerar virkesaffärer än i fjolårets enkät.
Produktion och export av sågade trävaror ökar
Den finländska produktionen och exporten av sågvaror ökade snabbt under första halvåret 2025, och även exportpriset steg. Enligt prognoserna kommer dock byggaktiviteten i Västeuropa att förbli lam, med ökad tillväxt någon gång under 2026.
Även USA:s tullpolitik inverkar indirekt på Finlands produktion och export av sågade varor samt på exportpriset i euro.
Enligt Lukes prognos förväntas produktionen av sågade trävaror öka med tre procent och exporten med tre procent under 2025. Det genomsnittliga exportpriset förväntas stiga med sju procent. Enligt prognoserna ökar produktionen och exporten av sågvaror något och exportpriset stiger med två procent 2026 jämfört med innevarande år.
Även i PTT:s prognos förväntas värdet på exporten stiga tre procent i år, trots att exporten avtar mot slutet av året. Tillväxten beror delvis på utökad produktionskapacitet, men även på ett dåligt jämförelseår.
Tillväxt ses i alla huvudprodukter förutom papper och plywood, och den starkaste ökningen sker inom sågvaror. Nästa år väntas exportvärdet öka med ytterligare tre procent i takt med att byggandet och konsumtionen i Europa återhämtar sig något.
Exporten av sågvirke har under första halvåret ökat särskilt till Europa och Mellanöstern, medan exporten till Kina har minskat. Ökningen förklaras av att marknaderna i Europa redan förväntar sig en gradvis återhämtning i byggandet, samtidigt som tillgången på rundvirke är begränsad på grund av skogsskador i Centraleuropa. Det genomsnittliga exportpriset för sågvirke stiger därför jämfört med förra året.
En osäkerhetsfaktor på marknaden är Kanada, som har beslutat om stora stödåtgärder för sin sågverksindustri. Detta innebär sannolikt att kanadensiskt sågvirke ökar sin marknadsandel i länder som Japan och Kina, vilka är viktiga exportmarknader för finska producenter.
Pappret i fortsatt nedgång – massapriserna når marknadsbalans
Den långvariga trenden med minskad efterfrågan på papper fortsätter under PTT:s prognosperiod, och i Europa råder fortfarande ett kroniskt överutbud av papper. Överkapaciteten minskas genom produktionsnedskärningar, och i Finland stängs två pappersmaskiner mot slutet av året i Villmanstrand respektive Lojo.
I takt med den sjunkande konsumtionen och minskad produktionskapacitet väntas pappersproduktionen och exporten minska något i år och tydligare nästa år. Det genomsnittliga exportpriset på papper förblir i stort sett oförändrat.
I Lukes prognos minskar produktionen och exporten av papper med tre procent. Marknadsläget stramas åt även mer, genom att det i framtiden sannolikt kommer in mer papper från Asien och Sydamerika på den europeiska marknaden.
Den svaga exportefterfrågan återspeglas också i efterfrågan på och exporten av finländsk massa. Trots begränsningar av produktionen vid flera massabruk är produktionen och exporten av massa i år större än i fjol eftersom jämförelsenivån är låg.
Nästa år minskar produktionen av både kemisk och mekanisk massa något i och med att papperstillverkningen minskar i Finland, men exporten av kemisk massa ökar tack vare en liten återhämtning i efterfrågan. Det genomsnittliga exportpriset sjunker med 3-4 procent både i år och nästa år.
För massavedens del håller en ny marknadsbalans på att etableras, och prisnivåerna jämnas ut efter de senaste årens toppar. Nästa år förväntas de årliga genomsnittspriserna för barrmassaved sjunka något för första gången sedan 2020 – med cirka fem procent jämfört med i år. För björkmassaved blir nedgången något mildare.
Sjunkande flispriser
År 2025 förväntas användningen av skogsflis vid värme- och kraftanläggningar enligt Luke minska med cirka fem procent till tio miljoner kubikmeter. År 2026 fortsätter användningen av skogsflis att minska till cirka 9,8 miljoner kubikmeter i takt med att alternativa energiproduktionsformer blir vanligare. Priset på skogsflis vid de allt flertaligare värmeverken förväntas också börja sjunka nästa år.
Under 2025 och 2026 förväntas ingen betydande ökning av pelletstillverkningen i Finland, eftersom elektrifieringen av värmeproduktionen leder till minskande efterfrågan på pellets. Exempelvis bygger energibolaget Helen Europas största elpanna på Hanaholmen i Helsingfors. Pannan får en effekt på 200 megawatt och kommer att tas i bruk 2026.
Enligt PTT minskade energivedaffärerna tydligt under det första och andra kvartalet. Under det första halvåret i år minskade inköpen av energived med 39 procent jämfört med föregående år, då rotpostaffärer minskade klart mer än leveransaffärer.
Priserna på helträd och kvistade stammar i rotpostaffärer sjönk under det andra kvartalet. Trots det har det genomsnittliga priset på energived i rotpostaffärer ökat med 39 procent under årets första hälft jämfört med i fjol, tack vare prishöjningar på grot.
Medelpriset på helträd har dock redan fallit jämfört med i fjol, och priset på kvistat klenvirke ligger bara några procent över fjolårets nivå. En del av köparna av energived är okända, vilket påverkar statistiken. Luke bedömer att det statistiska underlaget täcker drygt hälften av den ved som används som råvara för skogsflis.
Plywoodproduktionen plågas av hostande byggsektor
Den svaga byggkonjunkturen i Europa avspeglas på efterfrågan och priset på barrplywood. År 2025 förväntas enligt Luke en minskning av produktionen av plywood med fem procent, exporten med tre procent och snittpriset på exporterad plywood med en procent jämfört med år 2024.
De utdragna strejkerna vid UPM:s plywoodfabriker under första halvåret återspeglas i nedgången i produktions- och exportvolymerna. Metsä Group stängde produktionslinjen för lövträplywood vid sin fabrik i Suolahti under det första kvartalet, vilket minskade produktionskapaciteten för lövplywood.
Nästa år påverkas produktionskapaciteten av att samma fabriks barrplywoodlinje i Suolahti stängs samt av att Metsä Groups nya LVL-fabrik i Äänekoski tas i drift.
Enligt PTT förväntas återhämtningen inom byggindustrin i Europa ge tillväxt för barrträplywood nästa år, men detta år förblir fortfarande utmanande. Utsikterna för lövträplywood tyngs däremot av den europeiska bilindustrins svaga situation. EU:s tillfälliga antidumpningstullar på kinesisk lövträplywood stärker dock den finska exportvarans ställning.
Ökad kartongproduktion
I PTT:s prognos dämpas efterfrågan på kartong av ekonomisk osäkerhet och svag privat konsumtion. En risk för den finländska produktionen är att kinesisk kartong kan ta sig in på den europeiska marknaden, samt att exporten till USA minskar till följd av importtullar och en svag dollar.
Även om exporten avtar under årets andra hälft, gör de måttliga tillväxtsiffrorna i början av året att exporten för hela året blir något större än i fjol. Den ökade produktionskapaciteten för kartong bidrar också till exporttillväxten.
Enligt Luke förväntas ingen ljusning i marknadsläget för kartong ännu under nästa år, eftersom det råder ett överutbud av kartong på marknaden och efterfrågan är fortsatt svag.
Den finländska produktionen och exporten av kartong ökar både i år och nästa år med ett par procent i och med att Stora Ensos investering i Uleåborg ökar produktionskapaciteten för falskartong, även om detta delvis motverkas av produktionsstopp orsakade av marknadsläget samt nedläggningen av kartongfabriken Tako i somras.
På grund av det svaga marknadsläget sjunker exportpriserna på kartong med fyra procent både i år och nästa år.