Nu driver Simeon hyvleriet i Lappfjärd

Att våga eller inte våga. Det var frågan för Simeon Lövdahl i Lappfjärd, Kristinestad, när han senaste höst började fundera över om han skulle satsa stort och ta över hyvleriet KRS-Wood eller inte. När vågskålarna sedan tippade över till den vinnande sidan, var den starka lusten att få vara sin egen, att företaget hade en fungerande kundkrets och att de anställda kunde sin sak de argument som vägde tyngst.

Den 1 april 2025 är det officiella datumet för när Peter Wahlbergs hyvleri KRS-Wood övergick i Simeon Lövdahls ägo.

Peter var den tredje generationen Wahlbergare som drivit hyvleriet, ett företag grundat av hans farfar på 1940-talet och som Peter själv tagit över efter sin far år 1994.

– Peter Wahlberg nådde pensionsålder och hade ingen som ville ta över, så han beslöt sig för att sälja, berättar Simeon. Helst ville han att någon härifrån skulle ta över, så att verksamheten inte skulle köpas upp av någon som flyttar den någon annanstans.

Simeon är född och uppvuxen i Lappfjärd, en by med uppemot 1.500 invånare. Han är utbildad husbyggare och fick sin grundexamen inom byggnadsbranschen vid Yrkesakademin i Österbotten år 2015.

Innan han tog sig an hyvleriet jobbade han sju år inom jordbyggnadsbranschen, där han kört grus och arbetat för olika grävmaskinsentreprenörer. Ständigt medveten om att han en dag vill vara sin egen, men inte hur eller i vilken form.

– Jordbyggnadsbranschen är ganska mättad häromkring och inom den finns inte mycket arbete, så det var inget alternativ, säger han.

När möjligheten att köpa ett redan etablerat företag uppenbarade sig insåg han att han måste prova och eftersom företaget redan hade kunder och de anställda god erfarenhet vågade han satsa.

Ny bekantskap

Även om Simeon är bekant med träverk från förut och har använt maskiner i liten skala, var det något helt nytt att bekanta sig med hyvleriverksamheten.

KRS-Wood är inget stort hyvleri, men heller inget litet. Att mäta dess fulla kapacitet är förstås relativt då många olika faktorer spelar in.

– Om vi enbart hyvlade skulle vi klara av att hyvla 200-250 kubikmeter i veckan, funderar han. Teoretiskt skulle det ge en årsproduktion på 10.000 kubik, men i år får vi vara nöjda om vi kommer upp till 3.500 kubik räknat från och med april.

På företaget jobbar två flexibla timanställda, men i rullorna finns även några pensionärer som ställer upp när det behövs.

Arbetsmomenten kan grovt delas in i tre linjer; bandsågen som klyver, stora hyveln och kaplinjen.

– Det första och viktigaste jag lärde mig var att ställa in hyveln, berättar Simeon. Bandsågen och kaplinjen var inget att fundera på, det var enkla saker, men med hyveln fanns det mera att lära sig med alla olika kuttrar och fräsar och hur man ska para ihop dem för att få det slutresultat man önskar samt hur man ska få hela linjen att löpa smidigt.

Stor export

Simeon bedömer att uppemot 90 procent av KRS-Woods verksamhet i nuläget består av att tillverka komponenter som går på export till Europa, vilket beror på att byggandet häröver befinner sig i ett ytterst lugnt skede.

– Wahlberg har haft den här kunden i flera år, dit far allt från tunna brädor till plankor och de är komponenter så de är färdigt kapade i rätta längder, förklarar Simeon.

Storleken på KRS-Wood gör att de kan vara väldigt flexibla men ändå ha en relativt hög kapacitet och det är samtidigt företagets främsta styrka; att de inte är tvingade att tillverka stora partier utan kan göra rätt små partier med flexibla leveranstider.

– Vi kan vara snabba om det behövs och kan ganska enkelt ställa om, säger Simeon. Vi lever från beställning till beställning, det kan komma tre stycken på en vecka eller en i månaden. Det varierar kraftigt.

Exporten från hyvleriet går via en agent i Finland som förmedlar virket till slutkunderna och verksamheten består i huvudsak av så kallad frakthyvling. Det innebär att kundens virke levereras till hyvleriet från olika sågar runtom i Finland – bland annat från Isojoen Saha i Storå – varpå KRS-Wood förädlar eller bearbetar det.

Finskt virke är uppskattat för dess höga densitet som det får tack vare långa ljusa sommarnätter och långsamt växande skogar.

– Vi använder uteslutande gran, för den är tät och seg, säger Simeon.

Och tillägger:

– Det skulle vara intressant att få göra mer på export!

Osäkert läge

Att hitta nya kunder är en utmaning i sig. Många aktörer har redan etablerade kontakter som de använt sig av länge och att byta hyvleri är ett stort steg.

Några av de inhemska kunderna som följde med i köpet har också trappat ner, och så var det åter den här inhemska byggmarknaden som i princip står stilla eftersom virket är dyrt och världsläget osäkert. Folk avvaktar.

– Precis när jag tagit över blev det helt stillastående, fastän våren brukar vara den mest hektiska tiden på året då alla ska ha virke samtidigt, säger Simeon. Det var ju inte så roligt att genast behöva permittera folk, men sen kom verksamheten igång ordentligt i mitten av sommaren och fram till nu har vi haft bra med arbete. Vintern däremot brukar vara lugn.

För att ytterligare bekanta sig med branschen besökte Simeon också Puumessut i Jyväskylä i september.

– Det var intressant att se, säger han. Det fanns mycket jag inte kände till från förr med tanke på alla maskintillverkare och leverantörer, så det var bra att få se vilka möjligheter det finns med tanke på framtida utveckling.

Vilka är då Simeon Lövdahls funderingar kring och målsättning med verksamheten vid KRS-Wood efter ett drygt halvår som företagare?

– Idéer har jag oändligt många av, ler han. Men just nu är den första och främsta målsättningen att överleva och klara av det första året. Jag hoppas att det blir bättre nästa år!