Det finns i dag extrema åsikter om hur våra skogar bör skötas. Men på en skogsdag på Bötomberget i Kristinestad var i stort sett alla överens: Genom ett aktivt och traditionellt skogsbruk gynnas också klimatet och landets nationalekonomi.
– Urbaniseringen har gjort att finländarna har olika syn på vad skogen är och vad vi ska göra med den. Det centrala i dagens politiska debatt är vilken som är skogens roll i klimatförändringen och hur vi ska hantera det som kallas för biodiversitet. Här har det vuxit fram extrema åsikter.
Så öppnade riksdagsman Anders Norrback (Sfp) en skogsägardag på Bötombergen i Kristinestad som hade hållbar skog som tema. Temat för hans del var framtidens skog – ett tema som inte är enkelt att hantera i dagens läge.
– Rubriken är utmanande. Men jag ser att framtidens skog är det som vi finländare vill den ska vara. Ser man historiskt är synen på skogen ganska enhetlig. Landets areal består av sjuttio procent skog och den har gett oss arbete, inkomster, mat och rekreation, konstaterar han.
Men som alla vet finns det många krafter som har starka åsikter om det ska vara så även i framtiden. Enligt Norrback finns även borgerliga politiker som i den pågående klimatdebatten verkar har glömt bort vad ekonomiska system bygger på – nämligen ägande.
– Hela systemet bygger på ägande och att man har något som kan användas och säljas. Men alla delar inte den synen och då raseras hela vårt system. Att vi beaktar äganderätten och arbetar för att den ska vara stark är otroligt viktig, säger han.
Viktig för nationalekonomin
Till skillnad från vad allmänheten kanske tror i dag har skogsbruket fortfarande en mycket viktig roll för Finlands ekonomi. Ungefär en femtedel av landets råvaruexport utgörs av skogsprodukter.
– Nationalekonomiskt har skogen en större betydelse än vad många förstår när man diskuterar näringspolitik. Skogen har inte tappat sin betydelse på något vis. Den är en mycket viktig del av vår nationalekonomiska verksamhet.
Men det finns utmaningar. Inte hela samhället, och därmed inte heller alla i riksdagen, delar Norrbacks syn. Skogsbruket är kontinuerligt på agendan och används flitigt som slagträ i klimatdebatten.
– Skogsbruket ses i dag som ett problem eftersom skogen ska reda upp andra funktioners utsläpp. När skogen då enligt många modeller inte binder tillräckligt med koldioxid blir det ett problem, trots att skogen är en del av lösningen. Jag anser därför att vetenskapliga fakta ofta saknas i den pågående klimatdebatten. Modellerna som tillämpas ger bara en del av bilden, säger Norrback.
Och fortsätter:
– Jag är ingen klimatskeptiker, men genom vårt traditionella skogsbruk har virkesvolymen ökat hela tiden och det betyder också att kolbindningen har ökat. Det är ett faktum. Men vi som ser dagens skogsbruk som en möjlighet, och inte ett problem, måste hela tiden föra fram detta.
Viktigt för det framtida skogsbruket är att hitta och nå politisk balans, anser han.
– Men vi måste hitta någon form av balans i framtidens skogsbruk. Det behövs balans mellan ekonomi, mångfald, äganderätt och rekreation.
Sköt plantskogarna
En som fortsatte på samma linje som Norrback var Thomas Sundqvist, som är distriktschef för Metsä Groups Vasa distrikt. Han fokuserade långt på hur skogsägarna kan öka värdet på sin egendom genom att sköta skogen genom aktivt skogsbruk.
Han betonade vikten av att satsa på förnyelsen, plantskogsvården och gallringarna. Att varje steg sköts omsorgsfullt och i tid kan ge många fördelar i slutskedet när skogen ska avverkas.
– Speciellt plantskogsröjningarna släpar efter här i Österbotten. Det är synd, för den åtgärden gör att grovtillväxten ökar och det ger på sikt starkare bestånd som bättre tål skador. Genom att sköta röjningarna kan man också gallra tidigare och till och med få ett bättre pris genom att avverkningskostnaderna blir billigare ju grövre medeldiameter beståndet har.
– Varje kubikmeter som tillkommer genom att sköta skogen bidrar till tilläggsvärde på skogsegendomen, konstaterar Sundqvist.
Något som alltid intresserar aktiva skogsägare är virkeshandeln, som på senare år varit livlig med höga virkespriser. Nu har priserna kommit ner en aning, vilket delvis beror på ett osäkert läge på världsmarknaden.
– Handelskriget och amerikanska tariffer har påverkat marknaden. Det är svårt för våra företag att få sålt sina slutprodukter, speciellt kartong som ger sämre marknadsutsikter i USA. Det här läget tror jag består fram till första halvan av nästa år. Men osäkerheten är stor och påverkar virkespriserna, säger Sundqvist.
Flera teman behandlades
Samma prognos gör Jami Pirttimäki, fältchef på SVF Österbotten.
– Det har kommit dystra nyheter från skogsbranschen på sistone och virkespriserna kommer att gå ner, men inte så mycket. Behovet av virke är fortsatt stort under nästa år, säger han.
Cirka fyrtio skogsägare deltog i skogsdagen, som arrangerades av Business Kristinestad genom projektet Våga växa hållbart. Pirttimäki tog också upp aktuella saker inom skogspolitiken, som bland annat att det höjda skogsavdraget och förändringen av inlösningslagen som kommer ge markägare högre ersättning.
Patrik Majabacka från ProAgria ÖSL behandlade skogsenergins roll i framtiden, medan skogsägaren Bo-Gustav af Hällström berättade om hur han eftersträvar sköta sin skog. Många i salen delade sannolikt hans strategier.
– Jag är en traditionell skogsägare som sköter skogarna på ett ekonomiskt och hållbart sätt för både nuvarande och kommande generationer. Viktigt är också att vi själva bestämmer om hur vi sköter våra skogar – det är beslut som inte ska fattas i EU, säger han.
