Det har igen blivit dags att ta plats vid skrivbordet för att fundera på jord- och skogsbrukets deklarationer. De stora dragen kring deklarationerna är lika som förut, och vill man hitta några nyheter att bjuda på så får man gå in på detaljer.
Deklarationsarbetet inleds naturligast genom att anteckna jordbrukets inkomster och utgifter på sida 1 och 2 i blankett 2. Här följer några aktuella kommentarer om vissa enskilda skattepunkter. Huvudgrupperingen följer som tidigare den mervärdesskattesats (24, 14 och 10) enligt vilken försäljningen eller inköpet har skett.
Försäljning som beskattas som kapitalinkomst i skogsbruket är förutom stockar och massaved också flis, vedklabbar och julgranar. Även inkomster av packade vedklabbar räknas hit. Inkomster från avverkningsrester, skogsbränslen, barrträdskvistar till dekorationer, plogkäppar och dylikt räknas även de som skogens kapitalinkomst. Förädlade skogsprodukter och hyror för skogsmark utgör däremot jordbrukets inkomst.
Mervärdesskatten skall redovisas enligt anvisningarna på blanketten ”Deklaration av skatter på eget initiativ”. De efterfrågade mervärdesskatteuppgifterna är samma som tidigare år.
De 21 välfärdsområdena kommer att bestämma över en social- och hälsovårdshelhet med en sammanlagd budget på över 20 miljarder euro. I det pågående valet är det alltså en hel del på spel, konstaterar Staffan Pehrman.
Fadäsen med det nya systemet för EU:s djurbidrag är igen ett exempel på hur det kan gå när EU påtvingar medlemsländer nya system utan att de är förankrade i de nationella lagstiftningarna, konstaterar Staffan Pehrman.
Ålands utsläpp av växthusgaser ska minska med 80 procent redan fram till 2030 och senast 2035 ska Åland vara helt klimatneutralt. Den tuffa och målsättningen har slagits fast av landskapsregeringens utvecklings- och hållbarhetsrådet. Enligt Ålands Producentförbunds ordförande Birgitta Eriksson-Paulson öppnar detta nya möjligheter för jord- och skogsbrukare.
Jordbrukets företagarinkomst kommer att bli lägre än förutspått för 2021, det här enligt Pellervos ekonomiska forskningsinstitut PTT:s senaste lägesöversikt från början av veckan. Samtidigt konstaterar man också att det finns ett tryck på att höja matpriserna i hela livsmedelskedjan.
De höga elpriserna har kraftigt påverkat den belysta växthusodlingen. Produktionskostnaderna har skjutit i höjden och många har tvingats ändra strategierna för belysningen. Produktionsvolymen har minskat med 10-20 procent, säger Stefan Skullbacka, vd för Närpes Grönsaker.
Det gröna tyska miljöpartiet efterlyser omfattande reformer inom den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken. Jordbruksminister Cem Özdemir och miljöminister Steffi Lemke vill skapa en strategisk allians mellan jordbruk och miljö.
Mindre belysningstimmar. Det har varit en metod som växthusodlarna i Närpes tillämpat för att få ner elkostnaderna den senaste månaden. Men så här kan vi inte fortsätta, säger växthusproducenten Stefan Gulin.
