Ålands utsläpp av växthusgaser ska minska med 80 procent redan fram till 2030 och senast 2035 ska Åland vara helt klimatneutralt. Den tuffa och målsättningen har slagits fast av landskapsregeringens utvecklings- och hållbarhetsrådet.
Enligt Ålands Producentförbunds ordförande Birgitta Eriksson-Paulson öppnar detta nya möjligheter för jord- och skogsbrukare.
– Det är bara de gröna näringarna som kan binda koldioxid. Nu är det ytterst viktigt att vi jordbrukare håller fast vid att att det bara är vi som kan binda kol så att vi i framtiden kan få möjligheter att sälja utsläppsrättigheter till marknadspriser, påpekar hon.
Eriksson-Paulson är ÅPF:s representant i utvecklings- och hållbarhetsrådet och hon var förra fredagen med och slog fast de nya klimatmålen för Åland. Hon betonar att beslutet föregicks av många diskussioner.
Hon har också själv funderat mycket på vad de skärpta miljökraven kan komma att innebära för jordbrukarkåren.
Kolsänkor behövs för att klara målet
Eftersom miljö- och klimatfrågorna hela tiden växer sig starkare och förutsätter omställningar i samhället är det enligt ÅPF-ordföranden naturligt att också jord- och skogsbruket tar sitt ansvar.
– Det är ett faktum våra maskiner släpper ut koldioxid och därför är det viktigt att också vår sektor jobbar för de nya miljömålen. Man kan förstås inte förvänta sig att jordbruket ska leda utvecklingen mot fossilfri teknik, men jag är säker på att jordbrukarna vill börja använda miljövänligare maskiner och bränslen när de blir ekonomiskt likvärdiga.
Men framför allt pekar Eriksson-Paulson på att de hårda åländska klimatmålen inte bara förutsätter minskade utsläpp. Det krävs också att upptaget av växthusgaser i kolsänkor ökar för att Åland ska kunna uppfylla kravet att vara klimatneutralt redan 2035.
– Det här bör öppna möjligheter för jord- och skogsbruket att börja sälja utsläppsrättigheter. Därför är det nu ytterst viktigt att vi som jord- och skogsbrukare håller fast vid att det är vi som äger rätten till den kolbindning som krävs för att samhället ska uppnå miljömålen. Vi måste se till att vi som äger kolbindningen i framtiden kan få möjlighet att sälja utsläppsrätter till ett marknadspris.
Åländska utvecklings- och hållbarhetsrådets huvudsekreterare Micke Larsson konstaterar för sin del att jord- och skogsbruket har en ”väldigt väsentlig roll” i arbetet för att uppnå det nya klimatmålet.
– Men det är ännu för tidigt att säga vad klimatmålet i praktiken kommer att innebära för de åländska jord- och skogsbrukarna, kommenterar Larsson.
Enbart fossilfri elektricitet
Vid sitt möte förra fredagen fastställde hållbarhetsrådet fyra delmål som ska uppnås senast år 2030: - 80 procent lägre totala växthusgasutsläpp jämfört med 2005. - 50 procent mindre växthusgasutsläpp från vägtrafiken jämfört med 2005. - 100 procent av elanvändningen kommer från fossilfria energikällor. - Ingen fossil uppvärmning av byggnader.
Beträffande målet om 80 procent lägre utsläpp av totala växthusgaser bör dock noteras att endast de åländska skärgårdsfärjorna ingår. All annan sjöfart som exempelvis de stora bil- och fraktfärjorna som trafikerar via Åland är exkluderad.
Får inte bli enbart en ”skenmanöver”
Klimatmålet omfattar inte heller de konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser som sker utanför Åland.
Där handlar det exempelvis om utsläpp som skett vid produktion och transport av alla de varor som importeras till Åland.
Birgitta Eriksson-Paulson betonar också att att man måste se till att de ambitiösa åländska och finländska miljömålen inte bara blir en ”skenmanöver”.
– Det får inte bli så att man flyttar miljöproblemen någon annanstans genom att vi köper in varor som i andra delar av världen produceras under helt andra förhållanden och utan hänsyn till miljön, påpekar ÅPF-ordföranden.