Skyhöga elpriser har kraftigt
påverkat belyst växthusodling
De höga elpriserna har kraftigt påverkat den belysta växthusodlingen. Produktionskostnaderna har skjutit i höjden och många har tvingats ändra strategierna för belysningen. Produktionsvolymen har minskat med 10-20 procent, säger Stefan Skullbacka, vd för Närpes Grönsaker.
I slutet av förra året blev höga elpriser en diskussion för vanliga konsumenter. Men stigande elpriser är något som växthusproducenterna har känt av ända sedan slutet av förra sommaren.
– Elpriserna har varit högre än normalt länge nu och för växthusproducenterna började det märkas under hösten. Och ser man på elpriserna nu har kostnaderna skjutit i höjden flerfaldigt och det påverkar vår bransch mycket hårt, säger Stefan Skullbacka, vd för andelslaget Närpes Grönsaker.
Andelslaget har 18 medlemmar som har belyst odling. Enligt Skullbacka finns ingen som inte skulle ha drabbats negativt av de rekordhöga elpriserna.
– För en del av de stora växthusproducenterna handlar det om ökade elkostnader på hundratusentals euro. Läget är onekligen kritiskt för många, menar han.
Många olika avtal
Alla växthusproducenter har olika avtal med elbolagen. Därför är det svårt att räkna ut ett medeltal för hur mycket elkostnaderna har ökat för branschen som helhet. Traditionellt har odlarna med belysning köpt en stor del av elen till spotpriser, vilket innebär att de betalar utgående från ett timpris.
– Utöver det låser de flesta en viss en del av konsumtionen till systempriset, eller själva grundpriset och beroende på strategi varierar kostnaderna för elen mycket mellan odlarna. Det innebär i praktiken att de som inte har låst priserna till systempriset har betalat ett mycket högt pris när elen var dyrast för några veckor sedan, förklarar Skullbacka.
Men det som påverkat elpriserna för alla är det så kallade områdespriset som varit exceptionellt högt nu. Områdespriset, som kan beskrivas som ett sorts tillägg, grundar sig i praktiken på hur mycket el som importeras och till vilka områden det finska priset knyts till.
– Förutom att elpriserna nu är höga så är det nog områdespriset som gjort situationen ohållbar för vår bransch. Fast elpriserna har bundits till vettiga nivåer så har områdespriset ställt till det mest.
På grund av höga elpriser har växtproducenterna nu under vintern tvingats parera elkonsumtionen. Många har belyst mer under nattetid när elpriset är lägre eller kört med färre timmar eller halverad belysning.
– Men det går inte heller att producera genom att ta ner effekten för mycket. Plantorna har en viss rytm och ska ha sitt ljus för annars blir det störningar i tillväxten och kvalitet och skörd påverkas. Grönsaker växer inte i mörker, konstaterar Skullbacka.
Produktionen har minskat
Effekterna av minskad belysning i december kommer först nu. Enligt honom verkar specialtomaternas skördemängd inte ha påverkats lika mycket som för rundtomat och gurka. Där syns en minskning i produktionen inom andelslaget.
– Jämfört med tidigare år för den här perioden har packeriets volymer minskat över 15 procent, vissa fall ännu mera. Så även packeriets ekonomi lider i och med att de fasta kostnaderna ökar per hanterad mängd när volymen minskar.
Den dyra elen har också påverkat packeriets verksamhet.
– Våra elkostnader har ökat med tiotusentals euro och vi har kört med spotpriser ända fram till årsskiftet. För 2022 har vi bundit 80 procent av konsumtionen till ett fast pris vad gäller systempriset.
Elmarknaden reagerar snabbt på när efterfrågan ökar och minskar. Men det som Skullbacka vill lyfta fram är de stigande elpriserna i långt beror på politiska beslut där man inte tänkt på helheten.
– Vi börjar nu se konsekvenserna av den ”gröna” politiken. Många länder har minskat sin kärnkraft och de dyra utsläppsrätterna för kol har gjort att det inte finns alternativ. Energibalansen i Norden har rubbats och eftersom Finland importerar mycket el så har vi hamnat i en sådan här situation.
– Dessutom har Olkluoto 3 inte ännu heller kommit igång, hade vi haft det igång till i höstas hade läget varit betydligt bättre, säger han.
Och fortsätter:
– Samtidigt ska allt elektrifieras, men ingen har räknat med varifrån elen ska tas när basproduktionen av el har minskat tvärt. Vindkraft i all ära, men vi ser alla hur det är när det är kallt – då snurrar inte den och produktionen blir för liten.
Politisk diskussion saknas
Skullbacka tycker den här diskussionen saknas nästan helt.
– Det känns som att inte många reflekterar över det här. Nu ökar vår egen elproduktion med nya Olkiluotos kärnkraftverk och vindkraften byggs ut, men elmarknaden är trots det mycket volatil och risken är att den är det på lång sikt.
Han poängterar att växthusbranschen inte bara påverkas av höga elkostnader. De höga priserna på gödsel och förpackningsmaterial påverkar också lönsamheten inom branschen.
– Gödselpriserna har fördubblats och priserna för förpackningsmaterial har stigit med över 20 procent på ett år. Allt det påverkar branschen mycket hårt och den senaste tiden har odlarna producerat med förlust. Det gäller alla med belyst odling, menar Skullbacka.
Det är flera veckor kvar som belysning är ett måste för en effektiv produktion av grönsaker. Skullbacka beskriver därmed läget som kritiskt trots att elpriserna nu kommit ner något från toppnoteringarna.
– Det är många utmanande veckor kvar för den belysta odlingen som nog är förlorad ekonomiskt sett redan. Prisbilden har också varit svag och trots att det nu börjar röra på sig så kompenserar inte en prishöjning på tiotals cent den svåra period som varit.
Situationen för en del producenter är därmed mycket svår, hävdar han.
– Många lider ekonomiskt nu, en del tänker på framtiden hur och vad de ska producera. Ingen har ett klart recept för framtiden och hur strategier för belysning ska dras upp. Det återstår att se, säger Skullbacka.
Ur marknadssynvinkel är den belysta odlingen mycket viktig.
– Kan vi inte erbjuda inhemska närproducerade grönsaker året om så kommer importen att ta överhand och det påverkar också säsongproduktionen negativt. Därför måste vi värna om att kunna bibehålla belysta produktionen på en så optimal nivå som möjligt, men det måste gå ihop ekonomiskt också, säger han.