På grund av pandemin har TrädgårdsExpo inte ordnats i Närpes på tre år. Men nästa veckas torsdag och fredag är det dags igen för specialutställningen inom trädgårdsteknik. Arrangörerna hoppas på drygt tusen deltagare.
Sedan den första augusti ansvarar Harriet Sundholm för det nya projektet ”Beredskap i Österbotten” som arrangeras i ProAgria ÖSL:s regi. Ambitionen är att kunna höja såväl producenters som kommuninvånares beredskap inför olika störnings- och krissituationer.
Lantbrukarna i Norden är redo för en aktiv grön omställning inom livsmedelsproduktionen. Stora internationella förändringar och ekonomisk osäkerhet har däremot en negativ inverkan på dessa mål, säger NBC:s presidium, samarbetsorganet för de nordiska producentorganisationerna, i ett uttalande.
De nordiska lantbrukarna är redo för en aktiv grön omställning. Men det kräver ökad finansiell omställning. Det konstaterades förra veckan när närmare 80 deltagare från de nordiska bondeorganisationerna samlades till NBC:s presidiemöte i Seinäjoki.
Odling av cannabis ger ett större täckningsbidrag än potatis. Så resonerade åtminstone en potatisodlare i norra Tyskland. Mannen odlade sin välkamouflerade hampa i ett potatisland, tills polisen fick nys om den lukrativa grödan.
Att ta skötseln av plantskogar på allvar och gallra tidigt lönar sig definitivt för skogsägarna. Dessutom skapas på så vis ett mera stormhärdigt bestånd. Detta betonar Anders Hjortman, fältchef vid Skogsvårdsföreningen Österbotten.
Det har varit goda tider för skogsägarna med höga virkespriser och god efterfrågan. Men att sia om framtiden är vanskligt med tanke på det mycket osäkra globala läget. Efterfrågan på klenvirke och massaved förutspås dock vara god under hösten i Österbotten.
Några skogsägare längs sydkusten har i år märkt att en del tallplantor torkat bort efter plantering.
Finlands uppdaterade PEFC-skogscertifiering träder i kraft senare under hösten efter att den internationella bedömningen blivit klar. Tatu Liimatainen på PEFC Finland betonar en holistisk bild på hållbarhet.
Glöden från en skördetröska brände förra veckan ner ett åländskt spannmålsfält och elden spred sig också till en hektar skog i anslutning till åkern. – Den här gången slutade det bra trots sommarens supertorka, men man känner sig nog ganska liten när man ser hur snabbt elden kan spridas med vinden, kommenterar Joar Eriksson.
Mer fåglar, djur och insekter – och renare vatten. Det är några effekter av en anläggning av en våtmark. En som har planerat och byggt en sådan i Jakobstad är skogsägaren Anders Kronholm. Det känns bra att bidra till ökad biodiversitet, säger han.
Skogsägarna har redan länge varit intresserade av att stävja klimatförändringen samt utnyttja ekosystemtjänster ekonomiskt. Nu har skogsvårdsföreningarna tagit till sig detta och utvecklat Kolbindningstjänsten, med vilken skogsägaren kan utveckla sina inkomstmöjligheter samtidigt som hen producerar nytta, påpekar Hanna Yrjölä, projektchef för Fånga kolet-projektet.
