Årets jämställdhetsföretag i
Österbotten är Bigro Ab i Närpes

I maj utsågs växthusföretaget Bigro Ab i Närpes till årets jämställdhetsföretag i Österbotten. En utmärkelse som betyder mycket för företaget med sjuttio anställda bestående av sju nationaliteter. Att behandla alla rättvist och med respekt är något som företaget eftersträvar dagligen.

– Inom ett företag mäter man ofta verksamheten i ekonomiska siffror och termer. Att mäta mjuka värden är mycket svårare och därför är jag så glad över utmärkelsen. Jag brinner för personalfrågor och bara att någon har nominerat oss och att vi fick utmärkelsen betyder otroligt mycket. Jag har gått mycket rakryggad efter det, säger Jennifer Ivars, personalchef på Bigro Ab i Närpes.

I maj utsågs växthusföretaget till årets jämställdhetsföretag av Österbottens förbund. I juryns motivation nämns bland annat det mångsidiga arbete som gjorts för att bygga upp arbetsgemenskapens välmående och mångfald.

– I praktiken innebär det i första hand omsorgen för personalen. Vi betraktar våra anställda som en förlängning av familjen och behandlar alla rättvist och med respekt, förklarar hon.

Balans i de olika teamen

Bigro Ab:s växthusproduktion sker i flera olika växthus. Personalen är därför indelade i team som är medvetet valda att präglas av jämställdhet och mångfald.

– Vi vill ha en balans i våra team som består av en blandning av unga, äldre, kvinnor, män och olika nationaliteter och kulturer, berättar Jennifer.

Som exempel finns ett team med bulgarer, finländare och bosnier. Deras arbetsspråk är svenska och nyligen anställdes en ukrainsk kvinna och placerades i det teamet.

– I ett år har hon varit i Finland och studerat svenska och kan en del. Nu får hon arbeta i team som kan svenska och det stöder språkinlärningen ännu mera, säger Börje Ivars, vd för företaget.

Bigro Ab har sjuttio anställda med arbetare från sju olika länder. Jennifer och Börje beskriver språket som den absolut största utmaningen i den dagliga verksamheten.

– Det är viktigt att personalen kan kommunicera och ibland använder vi tolk om det behövs. För nya som kommer in och inte har språkkunskaper försöker vi på olika sätt stöda deras inlärning, till exempel genom att erbjuda dem kostnadsfri språkundervisning, säger Jennifer.

Samma arbetsuppgifter

En annan åtgärd för att göra arbetet så jämställt som möjligt är att alla har varierande arbetsuppgifter.

– Vissa moment som att släppa ner plantor är tyngre medan själva plockningen är lättare. Men här har vi gjort så att alla har samma arbetsuppgifter och varierar de olika momenten. Det gör att det inte finns någon avundsjuka gentemot de arbeten som utförs, säger hon.

Enligt henne bidrar olika kulturer till mer mångfald men också andra sätt att tänka och komma med idéer. Hon ger ett exempel:

– Alltid när vi har utvecklingssamtal frågar jag om de har förslag på hur vi kan utveckla olika arbetssätt. De har ofta många tankar och idéer och tänker ibland på ett annorlunda sätt jämfört med oss. Har du vuxit upp på ett risfält i Vietnam måste du vara uppfinningsrik och lösa olika utmaningar på andra sätt än här. Det ser jag som en styrka.

Olika kulturer kan också leda till krockar. I andra länder är respekten för äldre mera starkt betonat än här och det kan leda till att en del kan ha svårt med en ung eller kvinnlig teamledare.

– Om det finns en ung eller kvinna som är mest lämplig för en arbetsuppgift väljer vi dem. Här påpekar vi noggrant att vi följer finsk lagstiftning och att det fungerar så här. Finland är ett av världens mest jämställda länder och det syns också inom vårt företag, säger Jennifer.

Börje minns när han byggde sitt första blockväxthus 2004 och anställde en bosnisk kvinna till arbetsledare.

– Då sa en bosnisk kvinna åt mig att det var starkt och vågat gjort av mig. Jag hade inte alls tänkt på att det var konstigt och började fundera om jag hade gjort något fel, berättar han och skrattar.

Äntligen positiv publicitet

De senaste åren har växthusnäringen i Närpesnejden hamnat ut för en del negativ publicitet i och med ockerhärvan som fortfarande pågår. En härva som berör väldigt få, men som påverkat hela branschen. Med det som bakgrund betyder utmärkelsen ännu mer.

– Det var skönt med några positiva nyheter och jag märker att vår utmärkelse också betyder mycket för andra växthusföretagare. Jag har fått många gratulationer av kolleger som också gör ett mycket bra jobb och de får också ta del av utmärkelsen, säger Börje.

Bland de huvudmisstänkta i ockerhärvan finns vietnameser och det har påverkat stämningen mycket bland de i Bigros personal som kommer från Vietnam.

– En del har upplevt att de har svartmålats och det är synd att det blir så. Så även för dem är utmärkelsen ett tröstepris hoppas jag, säger han.

Växthusnäringen har genomgått en kraftig strukturutveckling de senaste tio åren. En utveckling som inte hade varit möjlig utan arbetskraftsinvandring, enligt Börje.

– Vi har några finländare i personalen, men oftast söker de inte arbeten som utannonseras. Vi har helt enkelt därför varit beroende av arbetskraftsinvandringen och det är tillgången på den som gjort att vi har kunnat utveckla verksamheten, säger han.

– I dag kunde man tro att intresset för att arbeta med plantering och odling kunde vara större bland finländarna eftersom det är trendigt. Men trots det rekryterar vi väldigt få finländare, fortsätter Jennifer.

Försvåra inte arbetskraftsinvandringen

Nu pågår regeringsförhandlingar där arbetskraftsinvandringen varit på tapeten. Bland annat Sannfinländarna vill begränsa den, och den eventuella förändringen ser inte Jennifer fram emot.

– Jag förstår inte hur de tänker. Det enda jag ser framför mig är att rekryteringen av ny personal försvåras ännu mer. Vi som har behov av arbetskraft har det tillräckligt svårt redan nu med långa behandlingstider.

För en vecka sedan firade Bigro Ab utmärkelsen tillsammans med hela personalen på en restaurang i Närpes. Det ordnas också fester vid högtider som julen.

– Eftersom vi har olika nationaliteter försöker vi ordna våra fester på olika sätt. För några år sedan på en julfest tog vi in en bosnisk orkester och sjöng också karaoke vilket både vi finländare och vietnameser gillar.

– Något jag själv vill försöka ordna är en fest där hela personalen tar med sin favoritmat som är typisk för deras egna länder. Det vore trevligt med en sorts knytkalas där kulturen syns på tallriken, säger Jennifer.