Vid Apetit Kasviöljy i Kantvik har man länge sysslat med kontraktsproduktion. Man gör odlingskontrakt med intresserade odlare enligt ett fortlöpande förfarande, senast vid sådd.
De höga spannmålspriserna för ett år sedan ledde till en mindre kumminskörd, vilket i dag innebär stor efterfrågan. Kumminodlingen i Finland är kontraktbaserad, och enligt Jyrki Leppälä på Transfarm och Matias Rönnqvist på Caraway är läget nu gynnsamt för nya odlare att ansluta sig.
Efter en nio år lång paus tänker spannmålsodlaren Kenneth Ginman i Kimitoön odla sockerbetor igen som komplement till spannmålsodlingen.
För Tommy Ehrs och brodern Johan är grisproduktionen huvudnäringen. Men de har också andra ben att stå på. Kontraktsproduktion av kål och stärkelsepotatis är två av dem. Att ha en köpare av skördarna och veta priserna känns bra, säger han.
Att odla på kontrakt innebär ofta att industrin som köper in produkterna i praktiken dikterar priset. Men specialodlaren Jonas Lundberg räds inte att stå i främsta ledet när den åländska chipsfabrikens kontraktsodlare förhandlar om priser och andra leveransvillkor med livsmedelsjätten Orkla.
I år slukar Orklas chipsfabrik på Åland nästan 38.000 ton potatis och mer än hälften kommer från kontraktsodlare främst på Åland. Bolaget tecknar gärna nya odlingskontrakt framför allt på Åland, men företagsledningen är förtegen om odlingskontraktens priser och andra villkor.
A-foder har stort behov av fler kontraktsodlare av proteingrödor som ärt och bondböna. Fördelarna med att gå in för kontraktsodling är många. När odlaren vet priset blir det lättare att göra en förhandskalkyl, säger Sören Stenroos, spannmålsuppköpare på A-foder. Läs mer om kontraktsodling för spannmål, oljeväxter, kummin, sockerbetor, kål och potatis i fredagens temanummer!
Deklarationsarbetet inleds naturligast genom att anteckna jordbrukets inkomster och utgifter. Huvudgrupperingen följer som tidigare den mervärdesskattesats (24, 14 och 10) enligt vilken försäljningen eller inköpet har skett.
Enligt en lag som trädde i kraft från och med årsskiftet ska beloppet på den utjämningsreservering som på skatteblankett 2 får dras av från jordbrukets inkomster höjas från nuvarande 13.500 euro till 25.000 euro.
Försäljning som beskattas som kapitalinkomst i skogsbruket är förutom stockar och massaved också flis, vedklabbar och julgranar. Även inkomster av packade vedklabbar räknas hit. Inkomster från avverkningsrester, skogsbränslen, barrträdskvistar till dekorationer, plogkäppar och dylikt räknas även de som skogens kapitalinkomst. Förädlade skogsprodukter och hyror för skogsmark utgör däremot jordbrukets inkomst.
Mervärdesskatten skall redovisas enligt anvisningarna på blanketten ”Deklaration av skatter på eget initiativ”. De efterfrågade mervärdesskatteuppgifterna är samma som tidigare år.
Det är igen hög tid att fundera på deklarationerna för jord- och skogsbruket. Det allra mesta följer samma stil som tidigare år, men det finns några saker värda att uppmärksamma. Läs mer i fredagens temanummer!
