Spannmalvinter A Webben
Claus Blomberg i Kimito är glad åt snön som föll i februari och som gjorde att ett rejält snötäcke lade sig över åkrarna som skydd för höstgrödorna.
Tema

Positiva förväntningar på
höstgrödorna i regionerna

Förväntningarna gällande höstsgrödornas övervintring i regionerna är positiva. Gynnsamma förhållanden under sådden bäddade för en god tillväxt innan vintern kom och åkrarna täcktes av snö.

Jordbrukare Claus Blomberg i Kimito är nöjd med läget. I Åboland har det visserligen varit snöfritt en längre tid fram till tredje veckan i februari då marken täcktes av ett rejält snötäcke. Men vädret har varit varmt, vilket har gjort att grödorna klarat sig förhållandevis bra.

Blomberg har sått råg på 45 hektar. Han valde råg i stället för höstvete eftersom terminpriset på råg vid tillfället var högre än vetepriset.

– Det var en bidragande orsak till att jag valde att så råg, säger han.

Bra förhållanden under sådden

Rågen såddes den 23 september och Blomberg har enbart positiva erfarenheter från den tiden och resten av hösten.

– Förhållandena under sådden var jättebra. Åkrarna var torra och förutsättningarna för att växterna ska klara vintern var goda.

Och han är nöjd med grödornas tillväxt under hösten och förhållandena under vintern.

– Hittills har det sett bra ut. Det har inte funnits några oroande mängder med vatten på åkrarna och grödorna var frodiga då snön kom, de var livskraftiga och hann rota sig väl. Men det är förstås svårt att i de här skedet säga något om hur fortsättningen blir, säger Blomberg.

– Det finns alltid risk för isbränna om det blir varma dagar då snön smälter och det sedan kommer kalla nätter.

Han är i alla fall glad åt snön.

– Den skyddar och gör att växterna får värme underifrån, men det är ändå tillräckligt svalt för att de ska hållas i dvala. Det bästa vore nu att snön får bli kvar hela mars månad och att det inte sker några stora temperaturväxlingar, säger Blomberg, som har flera års erfarenhet av höstgrödor.

Det lönar sig att ha höstgrödor

– Vi är många odlare i regionen som har höstgrödor. Under min tid som jordbrukare har jag märkt att höstgrödorna lönar sig bäst. De ger större skördar än vårgrödorna, som ofta lider av torka, säger Blomberg.

Han säger att risken för utvintring under normala förhållanden har varit liten under de tio senaste åren, bortsett från fjolåret då en svår isbränna tog största delen av höstgrödorna i regionen.

– Men för min egen del var det inte isbrännan utan en hård nordanvind som under en kall natt gjorde att största delen av höstvetet torkade bort, säger Blomberg.

Mycket höstsäd såddes i Åboland

Växtodlingsrådgivare Peter Fritzén vid Finska Hushållningssällskapet konstaterar att odlarna inte har gett upp trots fjolårets hårda isbränna som förorsakade nästan total förstörelse på grödorna.

– Det såddes mycket höstsäd i höstas. Det visar att man inte har tappat sugen, säger Fritzén.

Han säger vidare att förhållandena hittills har varit gynnsamma och att förutsättningarna för att grödorna ska övervintra bra är goda för tillfället.

– Men det finns alltid risk för isbränna på våren då snön smälter ifall det blir varma och soliga dagar och smällkalla nätter, säger han.

Han konstaterar att det ändå är för tidigt att säga något om hur det slutligen går med övervintringen. Men jämfört med i fjol så är förhållandena nu betydligt bättre, säger han.

Läget är bra också i Nyland

Också i Nyland ser läget bra ut tillsvidare.

– Just nu det är förstås svårt att säga exakt hur det ser ut när vi har ett snötäcke. Men åtminstone såg det bra ut när marken var bar, säger Patrik Erlund, växtodlingsrådgivare vid Nylands Svenska Lantbrukssällskap.

Förhållandena under sådden var överlag goda. Det var visserligen jättetorrt ännu i september, vilket gjorde att sådden blev lite sen. Men växterna utvecklades bra trots allt och innan den första snön föll i slutet av november såg det riktigt bra ut.

– I början av året var det visserligen ganska regnigt och det gjorde att det i vissa områden låg vatten på åkrarna vid låga partier. Men i stort ser läget bra ut. Största delen av åkrarna i Nyland är snötäckta bortsett från några områden i Västnyland där marken är bar, säger Erlund.

– Det är positivt om snön får ligga kvar så länge som möjligt till början av april och att det sedan blir varmt på en gång. Det gynnar växterna, säger han.

Många fördelar med höstsäd

Växtodlingsrådgivare Rickard Rex vid Österbottens Svenska Lantbrukssällskap säger att det är för tidigt att säga något ännu om läget gällande övervintringen.

– Först i slutet av april och i början av maj när det blir dags att gödsla vet man hur grödorna har klarat sig. Mycket kan hända innan dess. Men på hösten såg allt bra ut, säger han.

Om höstsådden övervintrar bra tror han att många jordbrukare kommer att satsa på höstgrödor i fortsättningen. Det finns många fördelar och i fjol valde fler odlare än vanligt i Österbotten att satsa på höstgrödor.

– Att ha höstsådd gynnas av stödsystemet, man får dessutom större skördar från höstvete än från vårvete. Andra fördelar är att arbetstoppen på våren minskar och man kan börja tröska tidigare på hösten, säger Rex.