I fjol började de regelbundna flygspaningarna efter skogsbränder i maj och upphörde i slutet av augusti. Ifjol var antalet flygspaningar avsevärt färre än jämfört med åren innan, uppger Regionförvaltningsverket.
Mest flygningar gjordes i områdena mellan landskapen Egentliga Finland, Kymmenedalen och Södra Karelen. Minst flygningar gjordes i landskapen Lappland och Norra Österbotten.
Det gjordes 392 flygspaningar och under dem upptäcktes 95 bränder, medan antalet år 2021 var 891 och under dem upptäcktes 234 bränder.
Juli visade sig vara den brådaste månaden, då gjordes 154 flygspaningar och upptäcktes 33 bränder. I motsats till normalt gjordes 74 flygningar ännu i augusti på grund av torkan. Emellertid upptäcktes mycket få bränder, bara 7 stycken.
Enligt räddningsväsendets statistik (PRONTO) minskade antalet markbränder jämfört med åren innan. Årets största markbrand skedde i Norra Österbotten i maj och var till arealen 15 hektar. I fjol förekom 2.117 markbränder, medan antalet var 2.357 stycken år 2021.
Antalet markbränder (i snitt) var 3.272 per år under åren 2018-2020. Många faktorer påverkar förekomsten av markbränder. Sådana är exempelvis torka i terrängen, naturfenomen så som blixtar och i hög grad mänskors agerande.
Flygspaning efter skogsbränder är övervakning som görs med flygplan för att upptäcka markbränder. Syftet med verksamheten är att upptäcka markbränder i tid och på så sätt förhindra att de sprider sig. Till markbränder räknas bland andra skogsbränder, gräsbränder och bränder på torvproduktionsområden.
Inrikesministeriet beviljade 1,2 miljoner euro i anslag för flygspaningsverksamhet för ifjol och av det användes ungefär hälften. Regionförvaltningsverket i Norra Finland svarar för att ordna spaningsflygningar efter skogsbränder i hela Finland. Flygningar görs regelbundet på 22 rutter och efter riskbedömning under perioden april-september. Flygningarna görs vanligen av en lokal flygklubb eller ett flygbolag.