Tema
SLC - Dsc08429
Bättre försäljning på fastlandet ökade Ålandsmejeriets vinst

Koncernen Ålands Centralandelslag där Ålandsmejeriet och Ålandsbagarn ingår visar för fjolåret ett bokslut som är det bästa sedan mjölkkrisen 2014.

SLC - Balplast 1 Webben
Balplasten ett problem – Murskauskeskus lovar nya avhämtningar i april

Anhopningen av balplast på gårdar kan bli ett problem då det blir svårt att göra sig av med ett material som med rätt sorteringsmetoder till stora delar kunde återvinnas. Mjölkbonden Kristoffer Nilsson berättar om sin syn på plastproblemet och avhämtningstjänsten Murskauskeskus, som lovat återuppta sin verksamhet inom april månad.

SLC - Betespraxis 1 Webben
Inhemsk forskning kring bra betespraxis pågår

Hur påverkar betesgången mjölkkornas hälsa och markens kolbinding? Och vad har mjölkproducenterna för attityder gentemot betesgång? De här frågorna söker man svar på med ny forskning.

SLC - Kommentaren Fredrik Webben
Kommentaren: Bete gynnar biologisk mångfald och dämpar klimatförändringen

Det går faktiskt att föda upp betande djur på ett sätt som liknar det hur naturen själv har ordnat det - på savannen, på prärien eller här i Europa. Om det är hållbart eller inte, bestäms av hur djuren manageras av sin ägare, vad de äter och var de uppehåller sig, påpekar Fredrik von Limburg Stirum, ordförande för Naturbetesköttproducenterna r.f.

SLC - Vargbete 1 A Webben
Kampen för rätt till jakt på varg fortsätter i riksdagen för Norrback

Under sin första riksdagsperiod har Anders Norrback arbetat hårt med vargproblematiken. Det tänker han fortsätta med de kommande fyra åren. Men många politiska utmaningar återstår innan han och andra fårproducenter kan känna sig säkrare när djuren ska ut på bete.

SLC - Rovdjursstangsel Webben
Viltcentralen hjälper med rovdjursstängsel

Även i år kan producenter få rovdjursstängsel av Finlands viltcentral på områden där risken för rovdjursskador är stor.

SLC - Bild 1  Skiljer Sig Matjordens Och Alvens
Markkartering utgångspunkt för gödsling – en växtanalys berättar om grödans tillgång på växtnäringen

I marken finns mer eller mindre stora mängder av olika växtnäringsämnen. Dessa kan delas in i tre fraktioner: omedelbart växttillgängliga näringsämnen som finns i markvattnet, näringsämnen som på relativt kort sikt kan mobiliseras samt näringsämnen som föreligger i svårlösliga föreningar. Avgörande för skördens mängd och kvalitet är ändå inte de absoluta koncentrationerna av växtnäringsämnen i marken, utan näringsämnenas faktiska tillgänglighet för grödan.

Ny tolkning om blandade växtbestånd främjar ekoproduktion

Villkoren för att få ersättning för ekologisk produktion har ändrats i och med den nya CAP-perioden. Ett villkor för ersättningen är fortfarande skyldigheten att odla avsalugrödor. Enligt den ska det på minst 30 procent av en areal som hör till en förbindelse om ekologisk produktion odlas en gröda som väntas bli en ekologisk produkt att sälja på marknaden, påpekar Jord- och skogsbruksministeriet.

SLC - Bra Vall 2 C
Vallen central för en bra mjölkproduktion

För att få en hög mjölkproduktion måste korna ha tillgång till bra grovfoder. På familjen Strands mjölkgård i Skutnabba prutas det inte på arbetet och insatserna som krävs för att utfodringen av ensilage ska vara optimal. Läs mer om vall och bete i fredagens temanummer!

SLC - Askgodsling 1 B
Torvmarker som lämpar sig för askgödsling visas i ny karttjänst

En ny karttjänst som Finlands skogscentral tillhandahåller visar torvmarker som lämpar sig för askgödsling. Skogsbranschens aktörer, företag och skogsägare kan använda tjänsten för att hitta möjliga gödslingsobjekt.

SLC - Holmgard Webben
Mats Holmgård ny skogsombudsman vid SLC

Mats Holmgård från Kronoby har tillträtt som SLC:s vikarierande skogsombudsman och kommer att jobba vid organisationen fram till hösten.

SLC - Mantyrivi Kuviasuomesta Fi Roine Piirainen
Trädplantering inte alltid en effektiv kolfälla

Plantering av träd har setts som en effektiv åtgärd för att kunna binda kol när koldioxidhalterna stiger i atmosfären. Men nu varnar forskare från bland annat Göteborgs universitet för att skog på näringsfattig mark inte är en extra kolsänka på lång sikt. När skogen åldras så minskar upptaget av CO2 och dessutom riskerar varje ny skogsplantering att frigöra ytterligare kol ur marken.