Deklarationsarbetet inleds naturligast genom att anteckna jordbrukets inkomster och utgifter. Huvudgrupperingen följer som tidigare den mervärdesskattesats (24, 14 och 10) enligt vilken försäljningen eller inköpet har skett.
Enligt en lag som trädde i kraft från och med årsskiftet ska beloppet på den utjämningsreservering som på skatteblankett 2 får dras av från jordbrukets inkomster höjas från nuvarande 13.500 euro till 25.000 euro.
Försäljning som beskattas som kapitalinkomst i skogsbruket är förutom stockar och massaved också flis, vedklabbar och julgranar. Även inkomster av packade vedklabbar räknas hit. Inkomster från avverkningsrester, skogsbränslen, barrträdskvistar till dekorationer, plogkäppar och dylikt räknas även de som skogens kapitalinkomst. Förädlade skogsprodukter och hyror för skogsmark utgör däremot jordbrukets inkomst.
Mervärdesskatten skall redovisas enligt anvisningarna på blanketten ”Deklaration av skatter på eget initiativ”. De efterfrågade mervärdesskatteuppgifterna är samma som tidigare år.
Det är igen hög tid att fundera på deklarationerna för jord- och skogsbruket. Det allra mesta följer samma stil som tidigare år, men det finns några saker värda att uppmärksamma. Läs mer i fredagens temanummer!
Det senaste året har virkespriserna varit betydligt högre än tidigare. Det gläder i synnerhet självverksamma skogsägare som Anders Sjöstrand. Lönsamheten med att arbeta i skogen är bättre nu än för några år sedan, säger han.
Efterfrågan på energivirke är nu så pass stor att energiavverkningar kan gå på plus till och med utan stöd. Det är dels de höga priserna på fossila bränslen samt slutet på importen från Ryssland som inverkat på priserna. Energiavverkningarna är också bra för skogsvården. Om man har ytor med unga bestånd som tidigare försummats kan man inhämta en del av den tillväxt som gått förlorad.
Stödnivåerna och de detaljerade stödvillkoren i det nya incitamentsystemet för skogsbruket, Metka, har nu fastställts. Statsrådet har beslutat att förordningen och lagen om det nya incitamentssystemet för skogsbruket som träder i kraft i början av 2024, meddelar Skogscentralen.
Utredningen ”Lönsamt och klimatsmart åländskt skogsbruk” som nyligen presenterades vid Ålands Skogsvårdsförenings höstmöte i Mariehamn visar att intäkterna från de åländska skogarna är betydligt lägre än i Egentliga Finland och Åboland. Men projektchefen Henry Schneider vid konsultföretaget Tapio ser ändå utvecklingsmöjligheter för det åländska skogsbruket.
Då markägare och representanter från elbolaget Caruna möttes för en diskussion i Karis var känslan av maktlöshet påtaglig bland markägarna. Bolaget planerar en ny kraftlinje i trakten, vilket innebär inlösen av mark med tillhörande låga kompensationsnivåer. De närvarande markägarna försökte förklara sin kniviga situation som bägge parter dock kunde enas om att i slutändan beror på lagstiftningen.
Skogsbrukspolitiken och hur den påverkar skogsbruket stod på agendan när SLC:s skogsombudsman Anders Portin gästade SLC Åbolands och Finska hushållningssällskapets höstmöten nyligen.
EU-kommissionen vill samla information om skogsägarnas planerade åtgärder som stöd för beslutsfattandet. Den gröna gruppen i EU-parlamentet efterlyser också mer kontroll över skogarna.
