Skogsbrukspolitiken och hur den påverkar skogsbruket stod på agendan när SLC:s skogsombudsman Anders Portin gästade SLC Åbolands och Finska hushållningssällskapets höstmöten nyligen.
Anders Portin informerade om aktuella frågor som berör skogsbruket. Han är kritisk till EU:s skogsbrukspolitik och de förändringar som föreslås för skogsbruket.
Han är speciellt kritisk till EU:s avskogningsförordning, en förordning som ska förhindra en global avskogning. Förordningen trädde i kraft i slutet av juni, men har en övergångsperiod på 18 månader.
Enligt förordningen är det förbjudet att sälja produkter som förorsakat global avskogning. Hit hör produkter från oljepalm, soja, trä, nötkreatursprodukter, kakao, kaffe och gummi samt produkter som förädlats av dem.
Aktörerna har ansvar för att garantera att produktionskedjan inte bidrar till avskogning. Man måste samla in information om ursprung och produktionskedja som bevisar att avskogning inte skett och som visar exakt varifrån virket kommer.
Tanken är att bygga upp ett datasystem med geolokal information som samlas in via kartor och databaser. Åtgärder som både kräver resurser och påverkar skogsägare, skogsindustrin och handeln. Jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som fått i uppdrag att utreda öppna frågor kring bland annat datasystemet, marknadssekretessen och rotaffärer.
Byråkratin ökar och konkurrenskraften minskar
Portin säger att det blir jobbigt för alla involverade aktörer att leva upp till målen, inte minst för skogsindustrin och handeln. Bara handeln i Finland har 70.000 produkter som berörs.
Han anser att syftet med en detaljerad information om ursprung och produktionskedja är befängt.
– Vi håller på att kväva oss i byråkrati och förlorar i konkurrenskraft gentemot USA och övriga länder utanför EU, säger Portin.
En annan fråga som påverkar skogsbruket är kriterierna för hur man definierar gammal skog och naturskog. EU har beslutat om kriterierna för gammal skog. I regeringsprogrammet står att all statlig mark som uppfyller kriterierna ska fredas.
Enligt Portin finns det risk att det uppstår motsättningar i frågan eftersom miljöorganisationerna förväntar sig att fredandet av statlig skog kommer att omfatta hundratusentals hektar.
Det är betydligt mera än vad Naturresursinstitutet Luke kommit fram till i sina beräkningar. Luke uppskattar att 30.000-40.000 hektar statlig skog kan fredas.
– Miljöorganisationerna är sura för att det rör sig om bara 30.000-40.000 hektar. Processen kommer att politiseras och synas i media, säger Portin.
Han påpekar att det handlar om statliga skogar, fredandet av privata skogar sker på frivillig väg.
Biodiversitetsstrategin är under beredning
En annan högaktuell fråga är uppgörandet av den nationella biodiversitetsstrategin som för tillfället bereds i ministerierna. Enligt EU:s krav ska minst 10 procent av arealen skyddas strikt och 30 procent på något annat sätt.
Portin påpekar att målen är kollektiva, inte landvisa. Och framförallt inte regionala.
– De räknas på hela ytan, inte specifikt för hav, sjöar, berg, tallskogar, betesmarker och åkrar.
Han säger att det nu finns möjlighet till politisk påverkan innan besluten fattas.
–Vi försöker påverka så mycket vi kan.
I början av nästa år går förslaget till biodiversitetsstrategi på utlåtanderunda. Regeringen väntas fatta sitt beslut om strategin under våren.
Färdplan för biodiversitet
MTK och SLC gör också upp en egen biodiversitetsfärdplan. Planen omfattar frågor som naturens mångfald som är kärnan i verksamheten, bevarandet av ekonomiskogarnas viktiga naturobjekt, skötseln av åkermarkernas kantzoner och bevarandet av vårdbiotoperna.
Färdplanen innehåller också åtgärder om mera frivilligt skydd och restaurering av naturen.
Planen som omfattar flera hundra sidor innehåller en rapport från Luke om viktiga mångfaldsfrågor i skogen. I rapporten ingår fyra scenarier om hur mångfaldsfrågorna och skyddandet av skogen inverkar på avverkningarna och hur stor prislappen blir.
– Det här är rena dynamiten. Det handlar om tiotals miljarder euro på 90 års sikt som är borta från skogsägarna, säger Portin.
Själva färdplanen på tio sidor är nu på intern utlåtanderunda. Den diskuteras på SLC:s fullmäktigemöte i december. Biodiversitetsfärdplanen publiceras den 1 februari.