Ny forskning visar att förverkligandet av EU:s klimat- och biodiversitetsmål skulle kräva en minskning i avverkning som år 2035 skulle uppgå till 132 miljoner kubikmeter i jämförelse med basnivån. En fjärdedel av minskningen förväntas äga rum i de nordiska länderna. Åtgärden skulle leda till en produktionsökning på andra kontinenter, vilket betyder att den positiva inverkan på miljön skulle bli blygsam i förhållandet till kostnaderna. Läs mer om skogsbruket i fredagens Skogsägartema!

Januari lider mot sitt slut och deklarationerna för jord- och skogsbruk är ett högaktuellt tema igen. På det stora hela följer deklarationsjobbet samma mönster som tidigare år, men det finns några förändringar värda att uppmärksamma. Läs mer i LF:s Deklarationstema denna vecka!

Deklarationsarbetet inleds naturligast genom att anteckna jordbrukets inkomster och utgifter på sida 1 och 2 i blankett 2. Här följer några aktuella kommentarer om vissa enskilda skattepunkter.

Försäljning som beskattas som kapitalinkomst i skogsbruket är förutom stockar och massaved också flis, vedklabbar och julgranar. Även inkomster av packade vedklabbar räknas hit. Inkomster från avverkningsrester, skogsbränslen, barrträdskvistar till dekorationer, plogkäppar och dylikt räknas även de som skogens kapitalinkomst. Förädlade skogsprodukter och hyror för skogsmark utgör däremot jordbrukets inkomst.

Mervärdesskatten skall redovisas enligt anvisningarna på blanketten ”Deklaration av skatter på eget initiativ”. De efterfrågade mervärdesskatteuppgifterna är samma som tidigare år.

Enligt Matti Sahla från Naturhistoriska centralmuseet och Tuomas Lahti som är överinspektör på NTM-centralen i Nyland är laji.fi-portalen tillförlitlig och välfungerande. De påpekar att förändringar i systemet i sista hand är en lagstiftningsfråga.

Finlands Artdatacenters webbportal laji.fi är bekant för de flesta skogsägare. Tjänsten fungerar som en samlingsplats för information om samtliga i Finland förekommande arter, och hjälper myndigheter att ta ställning till hur skogsägaren får använda sin skog. För många skogsägare ter sig dock systemet som kryptiskt eftersom det har varit oklart hur data förs in i portalen, hur den verifieras och på vilket sätt myndigheterna tolkar ifrågavarande data.

Enligt den senaste skogsresursstatistiken har virkesförrådet ökat, medan den årliga tillväxten har minskat. Den naturliga beståndsdödligheten har ökat i oroväckande hög grad efter millennieskiftet. Uppgifterna baserar sig på resultaten från den nu slutförda trettonde riksskogstaxeringen vars mätningar gjordes 2019-2023.

Finlands skogar kommer snart att skötas med enskilda träds noggrannhet. Enligt uppskattningar av forskare vid Lantmäteriverkets Geodatacentral och Östra Finlands universitet kommer den framtida skogsvården att bättre trygga skogarnas biologiska mångfald och öka skogsägarnas inkomster med 10 procent.

Med EU:s avskogningsförordning som rubrik berättade SLC:s skogsombudsman Anders Portin på Ålands skogsvårdsförenings årsmöte intressanta saker om Amazonas urskog och växtodling på den tropiska savannen Cerraton och hur Brasiliens motsvarighet till Naturresursinstitutet (Luke) på femtio år har förvandlat det multikulturella landet från u-land till ett medelklassamhälle helt utan rasism.

Som ett särskilt projekt inom landskapets skogsbruksbyrås arbete med den åländska skogsportalen har det i år genomförts en biotoplokalisering av skyddade livsmiljöer i Ålands skogar. Ett sådant stort projekt bidrar i hög grad till uppdaterad information, som i sin tur är avgörande för ett bra slutresultat för områdesskyddet, förklarar naturvårdsintendent Maija Häggblom vid landskapets miljöbyrå.