I år har Ålands landskapsregering fått in 25 ansökningar om frivilligt biotopskydd för totalt cirka 236 hektar skog.
– Målsättningen är att vi inom oktober ska kunna fatta beslut om stöden, berättar naturvårdsintendent David Abrahamsson vid landskapets social- och miljöbyrå.
För 2024 tecknades 21 fredningsavtal som för tio år framåt skyddar nästan 80 hektar värdefulla åländska skogsmiljöer. Skogsägarnas ersättning blev då totalt 98.735 euro. Något liknande kan man förvänta sig också i år eftersom det i landskapets budget reserverats 100.000 euro för biotopskydd.
Men i år ställer landskapets strängare krav på att de inlämnade ansökningarna ska vara kompletta. En annan förutsättning är att de skyddade områdena går att nå via landsväg, vilket även innefattar landskapets färjetrafik i skärgården.
– Och för nästa år är målsättningen att kunna annonsera ut biotopskyddet redan i mars-april i stället för slutet av juni som i år, säger Abrahamsson.
Den ersättning som landskapet betalar för det frivilliga skogsskyddet gäller för tio år och fastställs enligt en på förhand fastslagen modell. Skogsägarna kan alltså inte förhandla om ersättningsbeloppets storlek, men däremot nog om hur stort område som ska skyddas.
Nya kriterier med krav på artrikedom
Inför årets ansökningar har landskapsregeringen slagit fast nya kriterier för vilka livsmiljöer som kan få pengar inom programmet för det frivilliga biotopskyddet Stödvillkoren delas in i tre huvudgrupper:
1) Sanka skogsområden med trädbevuxna myrar och kärr samt sumpskogar där marken är fuktig och där bottenskiktet till stor del utgörs av vattenälskande arter som exempelvis mossa, ormbunkar och starr eller alternativt risväxter som skvattram, odon eller pors.
2) Barrskog, lövskog och blandskogar med hög artrikedom. Lövskogarna förutsätts ha en karaktär av naturskog med träd i varierande ålder samt påtaglig rikedom av svamp och död ved i olika former. Även odlingsrösen, gamla åkertegar, torpruiner och stengärdesgårdar samt mer eller mindre igenväxta ängs- eller hagmarker får ingå.
Blandskogen behöver inte ha en långvarig trädsuccession, men däremot hög biodiversitet gällande flora och fauna. Fläckvis får blandskogen också vara mycket tätbevuxen med buskage som till exempel vide.
3) Områden i direkt närhet till skyddade biotoper och arter. Detta skydd är till för att motverka en splittring av arters livsmiljö, förstora befintliga skydd för att undvika kanteffekter och för att underlätta för arter att förflytta sig mellan biotoper. Som ett konkret exempel inom denna huvudgrupp nämns att trygga tillrinningen av vatten till en skyddad mosse.
Större områden behöver skyddas
Den grundläggande målsättningen med programmet för frivilligt biotopskydd är att skydda värdefull natur på Åland, men markägarna har dessutom möjlighet att få intrångsersättning eller att låta landskapet lösa in ett område till naturreservat.
Sedan den 1 november 2023 har Åland en ny landskapsförordning om naturvård som säkerställer skydd för ett flertal av de biotoper som tidigare endast skyddades mot skogsbruksåtgärder.
I årets villkor för det frivilliga biotopskyddet betonas också behovet att skydda mer natur såväl lokalt som på nationell och europeisk nivå.
Där framhålls också att en av målsättningarna i det åländska skogsprogrammet SkogsÅland2027 är att utveckla ett stödsystem för bevarande av de mest hotade livsmiljöerna inom skogar vilket i sin tur stöder målsättningarna i Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland.