Skogsägare har numera tillgång till en avancerad och lättanvänd funktion i den digitala tjänsten EgenSkog, som drivs av Finlands skogsvårdsföreningar.
Vind är orsaken till de flesta skadorna på skog i Sverige. Stormskadorna förväntas dessutom öka i takt med den globala uppvärmningen. Teresa Fustel har tillsammans med kollegor tagit fram en modell och riktlinjer för hur skogsskötseln kan planeras för att minska risken för stormskador utan stor påverkan på ekonomin.
Det finska företaget Hiil omvandlar virkesindustrins sidoströmmar till brända träprodukter för bygge och inredning. Nu bygger företaget en ny fabrik i Kontiolax som skall möjliggöra en tiofaldig produktion och exportverksamhet.
Kåre Pihlström odlar specialträd på sina marker i Skarpkulla i Pojo. Förnämast är eken, som Pihlström delvis odlar i samband med julgran. Drivkraften bakom verksamheten kommer främst från ett intresse för olika trädslag och landskapseffekter, men Pihlström talar varmt för att betrakta ädla lövträd som en del av ett aktivt skogsbruk. Läs mer i fredagens Skogstema!
Behovet av röjning är stort i hela landet. Ett alternativ är att anlita en skogsarbetare eller röja på egen hand. Det finns många viktiga saker att tänka på för en nybörjare som under våren planerar att röja i den egna plantskogen.
I Österbotten har vi länge varit föregångare inom användningen av energived i fjärrvärmeproduktion. Redan på 1980-talet började oljan fasas ut, på 2000-talet ersattes kolet, och under det senaste decenniet har torvens roll successivt minskat. Skogsbränslet har haft sin självklara plats, som en del av lösningen i omställningen till ett mer hållbart energisystem.
Äkta paret Birgitta och Robert Williams ställde intresserat upp när Ålands skogsvårdsförening en vacker söndag i april ordnade fältdag för deltagarna i föreningens grundkurs för skogsägare tidigare i vinter.
Behovet av grundförbättring av enskilda vägar – dit skogsbilvägar hör – är enormt. Just nu är intresset för att genomföra vägprojekt i Österbotten mycket stort. Kön är lång, säger Elin Sundqvist och Jonas Törnqvist, som är två relativt nya ansikten på SVF Österbotten.
Finlands skogscentral har publicerat en ny karttjänst med information om skicket på Finlands enskilda vägar och deras broar. Med hjälp av uppgifterna på kartan kan väglag, användare av enskilda vägar och tjänsteleverantörer identifiera problem på vägavsnitten.
I egenskap av självaktiv skogsägare har Anders Örnmark i Tenala möjlighet till stor flexibilitet då han sköter sina skogar. Vattenvården och landskapsvården utgör centrala delar av drivningsplaneringen. En större mångfald i skogen skall ge både miljönyttor och en diversifierad portfölj inför framtiden.
Det nationella dataunderlaget över vattendrag som är känsliga för åtgärder inom skogsbruket är färdigt. Syftet med dataunderlaget är att hjälpa till att beakta vattendrag som är känsliga för åtgärder inom skogsbruket, redan i det skedet då man börjar planera skötselåtgärder.
Skogsägare kan tjäna pengar på att sälja kolkrediter och på Åland har ni alla möjligheter att lyckas! Det var i korthet skogsprofessorn Tomas Lundmarks budskap när han besökte öriket. Frågorna kring processerna är många och svaren inte glasklara, men Johan Mörn, ordförande för Ålands skogsvårdsförening, ser möjligheterna: Vi har hållit på i samma spår i evigheter – sågat plankor och sålt flis. Nu måste vi tänka i nya banor, säger han.
