Boreals växtförädling fyller tjugofem år. 1994 bildades dagens Boreal av två separata enheter. Boreal slog sig också då ner i Jockis där det fanns lämpliga av staten byggda faciliteter lediga. I Jockis blev man också granne till lantbrukets forskningscentral MTT, som i dag är känt som Naturresursinstitutet Luke.
– Här i Jockis inledde Boreal sin bana 1994 och här har vi funnits sedan. Växtförädlingen har ändå utvecklats en hel del sedan dess, precis som vår finansieringsgrund och därmed också verksamhetsförutsättningar, säger Markku Äijälä som är verkställande direktör för Boreal.
År 2000 kom det en ny lag som innebar att odlare som använder gårdens eget utsäde är ålagda att betala TOS-avgift. Intäkterna från TOS-avgiften finansierar växtförädlingen, vilket betydde att Boreal efter det kommit att stå på en stabilare grund. Boreal finns till för att erbjuda växtförädling till den finländska odlaren, jordbruksbranschen och livsmedelskedjan. Hela tiden uppstår det ändå nya behov och utmaningar att svara på.
– Klimatförändringen gör att också växtförädlingen måste reagera. Bland annat behöver vi sorter som tål torka allt bättre, säger Äijälä.
Gentekniken har utvecklats
Växtförädlingen och gentekniken har utvecklats under årens gång. Från Gregor Mendels lagar under 1800-talets andra hälft, till kombinationsförädling från 1900, hybridförädlingen från och med 1920, GMO-tekniken från och med 1994 och genomisk selektion från 2010-talet.
– I genomisk selektion utnyttjar man information från växtens hela arvsmassa, vilket möjliggör förädlingen av egenskaper som styrs av ett stort antal gener. En sådan egenskap är till exempel avkastning, säger förädlingsdirektör Merja Veteläinen.
Gällande framtiden nämner hon geneditering, det vill säga förändring av växtens befintliga arvsmassa, som någonting som Europas växtförädlare och fröhus hoppas på för framtiden. Man vill få geneditering att bli ett verktyg bland andra för växtförädlingen. Enligt lagstiftningen i EU-länderna, och ett EU-domstolsbeslut från i fjol, måste alla genredigerade organismer passera EU:s stränga tillståndsprocess för GMO. Det här är väldigt dyrt och i varje fall olönsamt för den finländska marknaden.
– Med hjälp av geneditering kan vi bättre hantera tålighet för olika extrema fenomen, sjukdomsresistens samt förädling av vissa kvalitetsegenskaper. Förutom en annan tolkning av lagen kräver genediteringen också mycket forskning. I Finland behöver vi också resurser för att utveckla kunnandet. Det handlar om mer information, mer data och mer automatisering, avslutar Veteläinen.