Aboland 1 Webben
Första egna hösten. Oskar Holmberg tog över gården i Skärmola, cirka sju kilometer väster om Pargas centrum, vid årsskiftet. Skördarna verkar överlag bli rätt bra, konstaterar han.
Jordbruk Tema

Tidigt tröskande i Åboland

Skördeläget var bra en bit in i augusti, medan regn var på väg. Lappar inte fjolårets usla skördar, men balanserar upp dem, konstaterar jordbrukare.

I Skärmola på huvudön Ålön i Pargas kom Oskar Holmberg i gång med tröskandet torsdagen den första augusti. Det har blivit en tork per dag hittills, säger Holmberg fyra dagar senare.

– Jag har inte varit med om att vi kört i gång så här tidigt förut. Och det är stor skillnad jämfört med i fjol. Det har kommit mycket mer vatten i år. En okej mängd.

De höstsådda spannmålen har klarat sig bra. Den vårsådda havren ser också bra ut, men rapsen gillade inte torkan i juni.

Holmberg har cirka 180 odlade hektar. Mest höstvete följt av höstråg, raps och havre.

Det är rågen som man börjat skörda först. När Landsbygdens Folk besöker gården är all råg dock inte klar, och Oskar Holmberg säger att det kan bli aktuellt att skörda höstvete emellanåt.

– Vi har all råg här, medan största delen av höstvetet är på andra sidan Pargas. Helst skördar man en sort i taget, men inte ändrar ett byte på så mycket.

Han kan inte säga om det är en majoritet i trakten som börjat skörda lika tidigt, men sakta men säkert kommer tröskandet i gång.

Prisnivån problematisk

Den bilden bekräftas av Peter Fritzén, växtodlingsrådgivare vid Finska hushållningssällskapet i Åbo, några dagar in i augusti.

– Vi är ett par veckor tidigare än normalt. Skördandet är ganska i startgroparna.

Det är i första hand tröskandet av råg och kummin som startat. På en del håll i Åboland har också ärter börjat skördas.

Fritzén säger att höstsäden verkar ge bra skörd.

– En stor del av bestånden är hela, och ganska täta och fina. Vårsäden, däremot, är ett frågetecken. Regnet i juli var inte tillräckligt och en del av säden brådmognar. Vi borde ha fått 40-50 millimeter till.

Nu behövs inte mer vatten för tillväxten, säger Fritzén, men nog för höstsådden. Skördeförhållande är i skrivande stund bra, med till stor del stående säd.

Enda nackdelen är att priserna är låga. Till exempel priset på vete har sjunkit till kring 160 euro per ton.

– Det är under smärtgränsen, säger Fritzén. Priset borde vara minst 190 euro tonnet för brödsäd.

Fodersäden visar upp en liknande negativ prisutveckling, medan priset på bondbönor och ärter är den ljusglimt Peter Fritzén ser just nu.

Aboland 2 Webben
Ovanligt tidigt. Vid månadsskiftet hade jordbrukare i Åboland börjat skörda främst råg och kummin.

Regn på väg

I Kimito började Thomas Lindroth sitt tröskande ”bakvänt”, som han uttrycker det, med bönor.

När LF talar med honom andra veckan i augusti har det tidigare på dagen kommit 60 millimeter regn på två timmar, och mer verkar vara på väg den närmaste tiden.

Lindroth – som också odlar råg, korn och rybs – säger att regnet ännu inte verkar innebära problem. Lite orolig är han för rybsen om det regnar mycket. Men överlag verkar skördarna bli rätt bra.

– Det ser hyfsat ut. Inte lappar det fjolåret, men det balanserar bra.

”Intressantare än jag trodde”

I Skärmola räknar Oskar Holmberg med att skördandet är klart tidigast i mitten i september.

– Kommer det regn blir det paus. Fortsätter det som nu är det optimalt.

I fjol kom tröskandet i gång i mitten av augusti, men skördesäsongen blev kort då torkan medförde usla skördar.

Det innebar å andra sidan att man hann så mera på hösten då.

– I år sår vi eventuellt mindre arealer, säger Holmberg.

Den här hösten är överlag speciell för 27-åriga Oskar Holmberg. Vid årsskiftet tog han nämligen över gården av sin pappa Lars-Erik.

– Pappa är med och hjälper, så det snurrar på som förr men med ett annat namn på räkningarna, skrattar Oskar Holmberg.

Han har hjälp till på gården sedan 15-årsåldern, men det var vid 18–19-årsåldern som jordbrukandet började smaka mer.

– Då fick jag börja tröska och så, och inte bara köra säd. Det var intressantare än jag trodde. Jag är nöjd med beslutet att ta över gården, säger Holmberg som nu har semester från jobbet som maskinförare i kalkgruvan.

Arbetena gått bra att kombinera tack vare en flexibel arbetsgivare.

Spannmålsarealer i år (hektar)

Kimitoön:

Höstvete 877
Vårvete 2020
Höstråg 739
Foderkorn 414
Maltkorn 1277
Havre 401
Blandade grödor (spannmål) 44
Grönfodersäd (havre) 26

Pargas:

Höstvete 570
Vårvete 1424
Höstråg 373
Foderkorn 346
Maltkorn 502
Havre 679
Blandade grödor (spannmål) 4
Grönfodersäd (korn) 1
Grönfodersäd (spannmålsblandning) 21
Källa: Kommunernas lantbruksförvaltning. Siffrorna avrundade.