I 22 år har han odlat oljeväxter. Men efter den här säsongen kan det bli ett uppehåll med vårraps för Johan Knip från Kvevlax. Orsaken är att bekämpningen av skadedjur blir allt mera utmanande.
– Det här odlingsåret har varit kanske det mest utmanande någonsin. Jag har bekämpat skadegörare flera gånger i år och det blir bara värre. Problemen verkar öka varje år, säger Johan Knip.
Johan Knip från Kvevlax har varit jordbrukare sedan slutet av 1990-talet. Ända sedan starten har han på cirka arton hektar odlat oljeväxter – något som passar bra i växtföljden.
– Det har varit en mycket bra växt att ha med i växtföljden, men nu funderar jag faktiskt på att ta en paus. Orsaken är att det blir för mycket arbete och kostnaderna som bekämpningen medför gör att det inte är lönsamt. Åtminstone inte utgående från nuvarande prisnivå på raps, förklarar han.
Priset på raps har legat rätt stabilt på omkring 360 euro tonnet. Men det är inte längre tillräckligt för att nå lönsamhet.
– Världsmarknadspriset är helt enkelt för lågt och det finns inga tecken på att det ska stiga. Med tanke på arbetsinsatsen som oljeväxter medför borde priset ligga på en hundralapp till, det vill säga kring 450 euro per ton.
Rapsbaggar skapar huvudbry
Han sådde vårrapsen i slutet av april när vädret var gynnsamt. Den tjugonde maj var han tvungen att vidta åtgärder första gången mot jordloppor. Därefter har han bekämpat mot kålmal och i flera omgångar mot den värsta boven – rapsbaggen.
– Förr räckte det med 1-2 besprutningar mot rapsbagge och då var fältet rent. Men nu fortsätter problemen trots bekämpningen. Enligt vissa beror det på att skadegöraren har blivit resistent mot vissa medel. Det finns andra bekämpningsmedel men det är också en kostnadsfråga, säger Knip.
Skadegörarna och den relativt svala sommaren har bidragit till att skörden kommer att bli sämre än normalt. Tidigare odlade han rybs som gav medelskördar på cirka 1.500-2.000 kilo per hektar. Raps ger högre skördar på över 2.000 kilo per hektar men dit når han inte år, tror han.
– I fjol landade jag på cirka 2.300 kilo per hektar men nu kommer jag inte att nå de mängderna. Jag blir förvånad om jag kommer till 2.000 kilo per hektar, men det blir svårt.
Har du funderat på att odla höstoljeväxter?
– Jag har provat det en gång och då lyckades övervintringen rätt bra. Men på grund av isbildning och dåliga vintrar är det en risk att odla höstoljeväxter. Jag har också tänkt ha ett tidigt korn och efter tidig skörd ha höstoljeväxter, men då är vädret en utmaning. I fjol kunde det ha gått, säger han.
Ett annat alternativ är att ha en åker i träda och samtidigt göra förbättringsåtgärder och sedan så höstraps.
– Vi får se om det kan bli aktuellt i framtiden om jag hittar nåt lämpligt skifte.
Satsning på sockerbetor
En annan orsak till att Knip möjligen gör ett uppehåll med oljeväxter nästa år är att han i år för första gången har odlat sockerbetor. Idén föddes när Sucros i vintras efterlyste fler odlare – och han valde att nappa på erbjudandet.
– Det har varit en intressant utmaning och sockerbetsodlingen ser bra ut för tillfället. Om slutresultatet blir bra kan det mycket väl hända att jag utökar den arealen på bekostnad av oljeväxter, berättar han.
I vintras blev Johan Knip medlem i ÖSP:s spannmålsutskott. En orsak till det är att han har bred erfarenhet av spannmålsodling. Förutom oljeväxter och sockerbetor odlar han havre och vete samt huvudgrödan foderkorn.
– Jag har bara varit med på ett möte hittills, men det är intressant att ha förtroendeuppdraget. Mycket är nytt men jag tycker frågorna som utskottet diskuterar är intressanta. Det är alltid intressant att få inblick i aktuella saker.
– Hittills har ingen medlem tagit kontakt med mig och haft frågor men jag tror inte heller det är många som vet om att jag är medlem i spannmålsutskottet, säger han.
Oroar sig för fallande priser
Vilka frågor är särskilt aktuella nu?
– För odlarna är det nog hur det blir med årets skörd och spannmålspriserna. Priset oroar mig mest i dagsläget för på exempelvis korn har priset gått ner mycket sedan årsskiftet – från över 200 euro tonnet till 130-140 euro. Det är alldeles för lågt, konstaterar Knip.
Allt foderkorn som produceras på hans gård levereras till djurgårdar huvudsakligen i norra Österbotten. Knip har ett mångårigt samarbete som gynnar båda parter.
– De tio sista åren har jag inte sålt via någon handel och det är positivt för mig och för kunderna. De kan köpa till ett lägre pris medan jag får ett något högre pris i och med att mellanhänderna saknas. Det är positivt, säger han.
För hans egen del ser det ut som att spannmålsskörden blir god. Kvevlaxnejden är känd för att ha marker som klarar både våta och torra somrar.
– Spannmålsskörden ser ut att bli bra här och jag förväntar mig en helt normal skörd om det inte sker någon katastrof. Det är i alla fall en positiv sak för oss här i nejden men jag är medveten om att odlare i andra delar av landet har drabbats av torka som hämmat tillväxten.
