Den danska miljöskatten på kor blir ett intressant prejudikat som kommer att följas såväl av gröna politiker, som jordbrukarorganisationer runt om i Europa. Ett stort principiellt problem är att metanutsläppen från kor nu jämställs med fossila metanutsläpp, till exempel läckage från naturgaskällor. Men utsläppen från kor är istället ett nollsummespel, påpekar Mikael Jern.
Hur blir det då för det finländska jordbruket? Avtalet begränsar till exempel hur mycket kyckling som får exporteras tullfritt till EU, så helt överkörda blir våra jordbrukare inte. Men konkurrensen ökar nog, konstaterar Mikael Jern.
Såsom kostråden nu är formulerade har de tagit rollen som ett miljöpolitiskt instrument för jordbruket. Då borde också beredningen och den politiska debatten kring kostråden föras på ett helt annat plan än i en liten arbetsgrupp på 11 personer där bara en person är sakkunnig inom jordbruk, påpekar Mikael Jern.
Utbyggnaden av vindkraften har gjort att elen tidvis är nästan gratis och då är det bra för värmeverken att använda el och spara flisen till vindstilla dagar, konstaterar Mikael Jern.
Den stora frågan för en jordbrukare är förstås vilken nytta den nya tekniken ger på gården och vad den kostar? Svaret är troligen att AI kommer att ge stora ekonomiska fördelar, speciellt för gårdar som utvecklar sig och investerar, konstaterar Mikael Jern.
Erfarenheterna från Storbritannien är värda att hålla i minne också här i hemlandet. En del jordbrukare hittar enbart dåliga sidor med EU-medlemskapet. Men trots byråkratin och de nedåtgående stöden ger EU:s jordbrukspolitik en struktur och stabilitet åt vårt jordbruk, påpekar Mikael Jern.
Eftersom det känns oöverkomligt för en enskild individ att åtgärda det stora problemet – de fossila bränslena – så gör man något man tror man kan påverka. Som att inte äta nötkött eller protestera mot att skogar utnyttjas. Men det är ju inte där problemet sitter, påpekar Mikael Jern.
Med i paketet som nu snabbt måste bearbetas i EU:s kvarnar finns också de viktiga tolkningsanvisningarna för förordningen. Där finns bland annat lösningen till den gordiska knut som säger att man inte får avverka träd för att bygga ladugårdar. Om det inte går vägen med godkännandet så riskerar expanderande nötdjursproducenter att få lägga investeringsplanerna på is ytterligare för okänd tid, påpekar Mikael Jern.
För de finländska jordbrukarna som producerar största delen av råvarorna till våra matbord har det egentligen ingen större betydelse hur maträtterna ser ut i slutändan. För jordbrukarna är det istället viktigt att råvaran till finländarnas mat också har producerats i Finland, konstaterar Mikael Jern.
Institutet för hälsa och välfärd, THL, har gjort en omfattande undersökning som kommer fram till att möjligheten att röra sig i naturen kan spara miljoner i hälsovårdskostnader. För att folkhälsonyttan skall bli så stor som sägs i rapporten måste man få fler människor att ta sig ut i naturen, påpekar Mikael Jern.
Den stora utmaningen om biodiversiteten skall räddas är att processen måste ske nerifrån uppåt för att lyckas. Det är den enskilda markägaren eller brukaren som själv måste förstå vilka områden som är viktiga för naturens mångfald och sedan fatta beslut om hur de områdena skall skötas, påpekar Mikael Jern.
Efter EU-valet i våras har parlamentet en ny sammansättning och en ny inriktning. Men det finns ännu många frågetecken kvar innan vi vet hur det stora EU-skeppet kommer att navigera de närmaste åren, konstaterar Mikael Jern.
