Vilken roll kan det finländska lantbruket axla för att bromsa klimatförändringen? På den frågan sökes svar med ett omfattande vallprojekt, som sammanför den finländska livsmedelssektorns aktörer med klimat- och vallforskare.

Det är lönsamt att odla klövervall för biogas i Finland. Särskilt då man med biogasen ersätter inköpt el, oljeuppvärmning eller kväve i mineralgödsel.

I ett nyligen avslutat projekt, finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning, har en grupp forskare från bland annat Chalmers studerat ekonomi och ekosystemtjänster i nötkreatursproduktion där fodret domineras av grovfoder och bete.

Den stora variation som finns mellan lantraser av nötboskap i olika delar av Europa beror delvis på inkorsningar som skedde tidigt i domesticeringen. Det visar en avhandling av Maulik Upadhyay från SLU.

Skogen binder cirka 50 procent av Finlands koldioxidutsläpp. Men jord- och skogsbruket kan göra mer. Vårt klimatarbete fortsätter och inom lantbruket kan vi satsa mera på förnyelsebara energiformer, sa ÖSP:s ordförande Tomas Långgård när han öppnade vårmötet.

Det helt onödigt att lagen om djurens välfärd föll på grund av att landskapsreformen gjorde det. Nu föll den på formalia, konstaterade SLC:s ordförande Mats Nylund i sin lantbrukspolitiska översikt på ÖSP:s vårmöte.

CAP-reformen 2021 kommer medföra utmaningar – men också möjligheter för det finländska jordbruket. Men det gäller att vi är aktiva och utarbetar en egen strategi. Max Schulmans föreläsning diskuterades livligt på ÖSP:s vårmöte.

På sikt ska det finländska jordbruket bli bättre på att binda koldioxid. Lyckas det väl kan inhemska produkter till och med marknadsföras som kolnegativa. Det tror Michaela Ramm-Schmidt, som berättade om projektet Carbon Action på ÖSP:s vårmöte.