Efter en nio år lång paus tänker spannmålsodlaren Kenneth Ginman i Kimitoön odla sockerbetor igen som komplement till spannmålsodlingen.
Fjolårets dåliga spannmålsskörd är orsaken till att Kenneth Ginman nu beslutat sig för att göra ett försök med att odla betor. Han tänker minska på kornmängden och så sockerbetor på hälften av den tidigare kornarealen.
Ginman har slutit ett ettårigt odlingskontrakt med Sucros. Han säger att det var ett lätt beslut trots att erfarenheterna från den tidigare odlingen inte var de bästa. Vädret gjorde att sådden blev sen och sockerbetsskörden blev sämre än väntat.
Ginman beslöt då att sluta med betorna och satsade i stället på spannmål, oljeväxter och proteingrödor. Men de senaste årens varma och torra somrar har gjort att grödorna drabbats av torka med minskade spannmålsskördar som följd. Det har fått honom att tänka om.
I fjol då Ginman odlade maltkorn, vår- och höstvete och ärter var torkan mycket besvärlig. Det var tredje sommaren i rad som grödorna i Åboland led av torka och skördarna minskade. Vårgrödorna drabbades värst.
– Skörden var urusel, skördemängden minskade med över hälften, säger han.
Mot den bakgrunden kändes det rätt att nu satsa på sockerbetor på nytt.
Sockerbetorna tål torkan bättre
Han har redan i några års tid haft sockerbetsodling i tankarna. Sockerbetorna tål torka betydligt bättre än spannmål och är ur den synvinkeln ett säkrare kort när det gäller avkastning.
– Det är också bra för växtföljden att odla sockerbetor. Rotation i växtföljden ger en bättre markstruktur och motverkar växtsjukdomar. Tumregeln för mig är ett år betor och tre år spannmål. Sockerbetorna ger också fukt och näring åt marken vilket gynnar följande års skördar, säger Ginman.
Men han påpekar att det också finns risker med betorna. I Ginmans fall är jordstrukturen ett riskmoment. Åkrarna där han tänker så sockerbetorna består av styva lerjordar.
– Blir det en regnig höst med blöta åkrar när betorna ska skördas är det risk att maskinerna skadar markstrukturen. Det kan ta flera år innan marken repar sig från skadorna, säger han.
En annan risk är angrepp från skadeinsekter. I fjol drabbades många sockerbetsodlingar av jordloppor.
Inför årets odlingssäsong har Säkerhets- och kemikalieverket Tukes gett undantagslov för användningen av betningsmedlet Buteo mot jordloppor och skadeinsekter. Undantagslovet underlättade Ginmans beslut att börja odla betor.
– Man får hoppas att det hjälper. I fjol hade odlarna stora problem med jordloppor. På en del områden hade odlingarna drabbats så hårt att man tvingades så allt på nytt.
Valde ett kontrakt med fast pris
Ginmans beslut att satsa på sockerbetsodling igen påverkades också av priset på sockerbetor.
– Priset har höjts de senaste åren och nu får man ett bra pris.
Han har gjort ett kontrakt där priset är fastslaget till 42 euro per ton rena betor med 0 procent mull.
– Man kan också välja ett rörligt avtal för ett år där priset varierar beroende på hur Sucros resultat utvecklas. Men ett fast pris känns tryggare, säger Ginman.
I det rörliga avtalet med variabelt pris kopplat till Sucros rörelseresultat är utgångspriset lägre. Här erbjuds odlaren ett garantipris på 39,50 euro per ton rena betor.
Priserna är bundna till sockerhalten i betorna där prissättningen utgår från en sockerhalt på 16 procent. Är sockerhalten högre stiger priset, sjunker den under 16 procent sjunker också priset.
Av tradition har det odlats mycket sockerbetor i Kimitoön. Sockerfabrikerna fanns tidigare på nära avstånd i Salo och Nådendal. Men fabrikerna lades ner till följd av att odlingsarealerna i landet minskade. I dag är Sucros sockerfabrik i Säkylä den enda i landet.
Avståndet från Kimitoön till Säkylä är cirka 140 kilometer. Ginmans odlingar ligger inom den radie på 160 kilometer från sockerfabriken där transporterna av betor till fabriken sker utan extra transportkostnader för odlaren.
– Det är en fördel, säger Ginman.
Samtidigt som han slöt odlingskontrakt med Sucros beställde han också frön till sockerbetsodlingen. Man kan välja mellan frön med olika egenskaper och prisskillnader.
Ginman valde frön som är mera härdiga mot ogräsbekämpning. De är också betade med betningsmedlet Buteo.
Väntar en hyfsad skörd
Ginman har inga egna maskiner för sådd och upptagning av sockerbetor. Det är möjligt att låta utföra sådden och upptagningen av betorna på entreprenad, men det lockar inte.
– Det är bättre att skaffa egna maskiner, säger Ginman.
Det tänker han också göra. Då kan han själv bestämma tidpunkten för sådd och upptagning av betorna.
– Det har stor betydelse beroende på hurudana väderförhållandena är. Görs arbetet på entreprenad på en överenskommen tid och det just då råkar vara regnigt och blött på åkrarna kan markstrukturen skadas. Det kan vara speciellt besvärligt på hösten då betorna ska skördas. Men har man egna maskiner kan man ta upp betorna när förhållandena är gynnsamma, säger Ginman.
Han förväntar sig en hyfsad skörd i år, men ingen toppskörd.
– Det gäller att vara realistisk. Vad som helst kan hända, betorna kan drabbas av ohyra eller torka. Det är också ett vågspel med upptagningen. Ska man ta upp dem tidigare på hösten eller låta dem växa till och skörda senare med risk för att åkrarna blir blöta, säger han.
– I sista hand handlar det om att sträva efter en god ekonomi i odlingen. En klar fördel med sockerbetorna är att täckningsbidraget är betydligt bättre jämfört med spannmålsodling, säger Ginman.