Kontraktsodling viktigt ben
att stå på för Ehrs Lantbruk

För Tommy Ehrs och brodern Johan är grisproduktionen huvudnäringen. Men de har också andra ben att stå på. Kontraktsproduktion av kål och stärkelsepotatis är två av dem. Att ha en köpare av skördarna och veta priserna känns bra, säger han.

I januari i år ordnade ÖSP en spannmålskväll som lockade ett stort antal deltagare. Något som fördes fram mycket starkt på seminariet är att odlarna i högre grad borde gå in för att odla det som efterfrågas och vara medvetna om kostnader och priser.

Ett sätt att få bättre kontroll över de siffrorna är att gå in för kontraktsodling. Det är precis vad Tommy Ehrs, som tillsammans med brodern Johan driver en lantbrukssammanslutning i Vörå, har gjort.

– En stor fördel med att odla på kontrakt är att tidigt veta att man har kommit överens med en köpare av skörden. Innan odlingsarbetet inleds vet vi också priset och det ger en trygghet, säger Tommy Ehrs.

I över tio år har de odlat vitkål på kontrakt för företaget Vaissi Oy i Keuru. Företaget ifråga har kontraktsodlare runt om i landet och tillverkar kåldomar som huvudprodukt.

– Jag och de övriga odlarna fungerar som underleverantörer av råvaran. När jag började odla för dem tog jag själv kontakt och då fanns en öppning för nya odlare och därifrån har det fortsatt. Odlingshektaren har gradvis vuxit och i dag odlar vi vitkål på cirka fyra hektar, berättar han.

Relativt stabila priser

Det finns också andra aktörer på marknaden som tillverkar olika färdiga livsmedel och erbjuder kontraktsodling av grönsaker. Enligt Ehrs fungerar kontraktsodling av vitkål relativt bra och priserna har varit stabila.

– För de som levererar till partihandeln går priserna snabbare upp och ner enligt mängden på marknaden, men det påverkar inte prisbildningen inom kontraktsodlingen. Vi får inte vara med om några toppar, men inte heller eventuella djupa dalar, säger han.

Odlingskontrakten med Vaissi uppgörs under vintern och gäller för ett år.

– Det förs diskussioner mellan odlargruppen och företaget och från det uppgörs pris. När kostnaderna var riktigt höga för två år sedan kom de emot och då fick vi en förhöjning. Jag tycker att förhandlingarna med företaget har löpt på bra genom åren. Man ger och tar.

Huvudnäringen för jordbrukssammanslutning Ehrs Lantbruk är grisproduktionen. Men för att ha fler ben att stå på näringsmässigt och för att sprida de ekonomiska riskerna, har bröderna också valt att satsa på kontraktsodling.

Förutom kål odlas också stärkelsepotatis – även det enligt kontraktsprincipen. Ehrs Lantbruk odlar också bondböna och spannmål.

– I sju år har vi odlat stärkelsepotatis och vi har har kontrakt med Lapuan Peruna i Lappo, berättar Ehrs.

Priset slås fast på vårvintern

Processen är ganska samma som med övrig kontraktsodling.

– Redan på vårvintern slås priset fast och då vet jag som odlare på ett ungefär vad vi får för intäkter. Eftersom det är underskott på stärkelsepotatis är det också friare och om vi får en större skörd än överenskommet kan fabriken ta emot allt vi levererar.

Förra hösten var det många odlare som inte fick upp stora delar av potatisskörden på grund av regn. De största utmaningarna fanns i bland annat Kauhava och andra delar av Södra Österbotten.

– Det finns tydligen efterfrågan på stärkelse från marknaden så det blir intressant att se hur odlarna reagerar inför kommande odlingssäsong.

Enligt honom är prioritet ett vid odling av specialgrödor, att det finns en köpare. Därefter kan man börja odla och pröva sig fram. Specialgrödor som exempelvis kål kräver en process av inlärning med misstag och lärdomar.

– Kål går inte att lämna särskilt länge utan det krävs uppföljning kontinuerligt under hela växtsäsongen. Insekter och ogräs kan skapa problem och det är också viktigt att ha markstrukturen i skick. Här i Vörå har vi konstaterat att vi har jordar som passar kål – gyttjeleror, vilket gör att vi har fortsatt med odlingen, berättar han.

Odling av specialväxter kan också kräva investeringar i maskiner. För kålodlingen har Ehrs investerat i en planteringsmaskin, vagnar och en extra växtskyddsspruta.

– Vi har också byggt ett kyllager och på hösten hyr vi in extra personal när kålen ska skördas.

Börja i liten skala

En annan positiv sak med specialgrödor är växtföljden.

– Vi byter åkrar för kålen och har uppehåll minst 5-6 år för att undvika växtföljdsjukdomar som klumprot. Men för markstrukturen är det bra med en växtföljd och det förbättrar också förutsättningarna för goda spannmålsskördar, säger han.

Finns det några fallgropar med kontraktsodling?

– Mitt tips är att börja i mindre skala, lära sig om grödan och vilka skördar man kan förvänta sig. Undvik också att skriva kontrakt för hela odlingsarealen för de första åren. Som kontraktsodlare måste man vara ganska säker på att kunna leverera en skörd.