Intensivt inom skogspolitiken:
”Jag har endast utmanande frågor på mitt bord”

Forstråd Erno Järvinen arbetar med tidens mest brännande skogsfrågor på jord- och skogsbruksministeriet. Under SLC:s fullmäktigemöte gav han en lägesrapport om hur de fyra stora frågorna framskrider i den politiska processen.

Erno Järvinen, forstråd vid jord- och skogsbruksministeriets naturresursavdelning och verksam inom enheten för skog och bioekonomi, gav under SLC:s fullmäktigemöte en överblick av de fyra mest aktuella frågorna på skogsfronten.

Till dessa hör åtgärdspaketet för att stärka skogstillväxten, den nationella restaureringsplanen, avverkningar under häckningstid och avskogningsförordningen.

Järvinen är ordförande i alla fyra implementeringsgrupper som arbetar med frågorna på nationell nivå.

– Därmed har jag för tillfället endast utmanande eller väldigt utmanande ärenden på mitt bord.

Skogstillväxten och kolsänkorna skall stärkas

Jord- och skogsbruksministeriet bereder som bäst, i enlighet med regeringsprogrammet, ett åtgärdspaket för att stärka skogarnas tillväxt och kolsänkor. Paketet består av reglerande, ekonomiska och informativa verktyg.

– Skogsindustrins råvarubehov ökar, vi har utmanande klimatmål och måste dessutom förstärka skogarnas biologiska mångfald. Skogarnas tillväxt kommer att lösa samtliga problem åtminstone delvis, berättar Järvinen.

Ett nytt beskogningsstöd bereds, och NTM-centralerna kommer att öppna projektutlysningar för aktiviteter som stöder strävandena: hit hör skogsförädlingsprogram, förebyggande av skogsskador och främjande av skogsgödsling.

– Exempelvis kan skogsvårdsföreningar ansöka om finansiering för aktiviteter som stöder målen för åtgärdspaketet.

Fyra punkter inom skogslagen kommer att revideras för att möjliggöra målsättningarna. En lagstadgad skyldighet införs att lämna en anmälan om föryngring efter att åtgärder för skogsförnyelse har genomförts, samt en anmälan om plantetablering efter avverkning i olikåldrade skogar.

Regeringens förordning om hållbar skötsel och användning av skogar ändras i de delar som definierar tillräcklig kvalitet, kvantitet och fördelning av kvarvarande träd efter gallring, samt övervakning av genomförandet.

– Den nationella skogsinventeringen visar att föryngring kunde ske snabbare än idag. Målet är att förbättra hastigheten och kvaliteten.

Dessutom införs ett överklagandeförfarande för beslut som fattas enligt skogslagen. Skogslagen kommer i fortsättningen inte heller att gälla områden som krävs för att upprätthålla den nationella försvarsberedskapen.

Den nationella restaureringsplanen framskrider

Huvudmålen för EU:s restaureringsförordning är att tjugo procent av unionens land- och havsområden skall restaureras fram till 2030, och att alla ekosystem som är i behov av restaurering skall restaureras fram till 2050.

– Restaurering har kanske en lite dålig klang för vi vill inte titta bakåt till några referensår, utan framåt. Jag skulle hellre använda begreppet förbättring av naturtillstånd, förklarar Järvinen.

Ur jord- och skogsbrukets synvinkel är artiklarna 4 och 5 de viktigaste eftersom där avgörs hur stora arealer som ingår i restaureringsplanen. I artikel 12 lyfts skogliga indikatorer fram, i form av stärkande av strukturella drag som är viktiga för skogsnaturens biologiska mångfald.

– I arbetet med den nationella restaureringsplanen har jag lett en temagrupp som behandlar just skogliga indikatorer, och jag skulle säga att vi inom skogsbruket redan i många år vidtagit åtgärder som förbättrar indikatorerna.

Enligt Järvinen blir kostnadsfrågan central i implementeringen på grund av de ansträngda statsfinanserna. Dessutom börjar tiden bli knapp.

– Vi har nu ungefär nio månader kvar att utarbeta planen, så det kommer att bli bråttom. När Finland skickat planen till kommissionen har den sex månader på sig att framföra sina synpunkter, som medlemsländerna sedan bör beakta.

Avverkning under häckningstiden skall utredas

– Det här är den för tillfället viktigaste saken vi har på vårt bord. Det hela handlar om att EU-domstolen i augusti avgjorde en estnisk domstols begäran om förhandsavgörande om avverkning av skog under fåglarnas häckningstid. Avgörandet kräver inte direkt några förändringar i vårt verksamhetssätt, men vi följer noggrant med ärendets fortsatta behandling, säger Järvinen.

I Finland har rekommendationer gällande sommaravverkning funnits sedan år 2000 då den så kallade sommaravverkningsgruppen presenterade sitt arbete. Järvinen påpekar att fågeldirektivet varit i kraft sedan 1970-talets slut, och att fågelbestånden utvecklats positivt i norra Finland och varit stabila i landet som helhet.

Jord- och skogsbruksministeriet har dock tillsatt en arbetsgrupp som skall utreda hur avverkning under häckningstiden påverkar fågelbestånden.

– Jag fungerar som gruppens ordförande, och vi försöker hitta lösningar för hur rekommendationerna borde justeras för att avverkningar och skogsskötsel skall kunna fortgå normalt nästa år.

Avskogningsförordningen ger huvudbry

– Avskogningsförordningen är särskilt utmanande för våra experter eftersom osäkerheten varit konstant och vi fortfarande inte vet hur det kommer att sluta. Tiden löper snabbt och det har visat sig vara nästan omöjligt att implementera förordningen nationellt, förklarar Järvinen.

EU-kommissionen offentliggjorde i slutet av oktober sitt förslag om ändringar i förordningen. Problemen handlar främst om överbelastning av kommissionens informationssystem.

– En överenskommelse om kommissionens nya ändringsförslag måste nås före det nuvarande datumet för tillämpning, den 30 december. Så vi har brist på tid.

Förändringarna omfattar uppskjutande av tillämpningen samt förenklingsåtgärder. För stora och medelstora företag skulle tillämpningen inledas den 30 december, medan övergångstiden förlängs för mikro- och småföretag.

Finland fastställde sin ståndpunkt i fråga om förändringarna den 12 november. Ändringsförslaget har också behandlats snabbt av rådet och parlamentet, och trepartsförhandlingarna inleddes den 3 december.

Den nya avskogningslagen som beretts på nationell nivå är avsedd att träda i kraft den 30 december. En eventuell uppskjutning av förordningen påverkar dock ikraftträdandet av den nationella lagen.

– Ett års uppskjutning skulle innebära att lagen träder i kraft först i slutet av nästa år, och de föreslagna förändringarna i förordningen skulle också kräva ändringar i den nationella lagen. Så vi får se vad som händer.