Med hjälp av ett patenterat kamerasystem och avancerad dataanalys utvecklar det nordiska avelsföretaget Viking Genetics en allt mer fodereffektiv och klimatvänlig nötpopulation. I framtiden kan gensaxen komma att ytterligare påskynda utvecklingen.
På förädlingsföretaget Viking Genetics har man i samarbete med Nordic Genetic Cattle Evaluation (NAV) utvecklat ett index för sparat foder: Saved Feed Index (SFI), som bygger på detaljerad data om kor och deras foderintag.
Syftet med detta är att skapa effektivare och klimatvänligare populationer, och för att samla in nödvändiga data har företaget utvecklat ett patenterat kamerasystem som går under beteckningen CFIT.
– Vi har utvecklat teknologi där vi med hjälp av 3D-kameror och artificiell intelligens kan mäta hur mycket foder en enskild ko äter varje dag. Kamerorna aktiveras när djuret börjar och slutar äta, vilket ger oss värdefulla data, säger Søren Borchersen, forsknings- och utvecklingschef vid Viking Genetics – ett kooperativ med 16.000 medlemmar i Danmark, Sverige och Finland.
Effektivare kor ger mer klirr i kassan
För att skapa själva indexet utgår man från ett referensvärde på 100 som betecknar djurets genomsnittliga genetiska potential för fodereffektivitet. En SFI-enhet omfattar 17,43 kilogram foder per indexenhet sparat foder, vilket möjliggör en betygsättning av individer och deras kalvar.
– När vi väljer tjurar med hög fodereffektivitet sprids generna vidare i populationen. En tjur med ett index på 110 ger avkommor som i genomsnitt ärver hälften av potentialen. Det betyder ungefär 87 kilo mindre foder per år, förklarar Borchersen.
Genom genetiskt urval förbättras populationen successivt, vilket både ökar produktionen och minskar utsläppen.
– Det här betyder också mera klirr i kassan för producenterna, vilket är orsaken till att vi fått bra feedback från fältet. Vi för även diskussioner med mejerier som vill utveckla incitamentmodeller där våra index ingår.
Utvecklingen av ny avelsteknologi är särskilt aktuell i Danmark, där man som första land i världen inför en klimatskatt på jordbrukets utsläpp. Minskning av metanutsläpp kan också uppnås genom tillskottet Bovaer, men till skillnad från genetisk förbättring verkar preparatet endast så länge djuren får det i fodret – och till en kostnad för producenten.
Gensaxen nästa steg
För uppbyggandet av SFI-indexet registreras idag foderintaget på sammanlagt 35 gårdar, varav två finns i Finland, en i Sverige och resten i Danmark. Systemet mäter även djurens hälsa för att säkerställa en god genetisk balans. Samtliga data integreras i Nordic Total Merit Index (NTM).
– Inom NTM har vi en årlig genetisk framgång på fyra till fem NTM-enheter, motsvarande cirka 45 euro per ko och år. För SFI ligger förbättringen på omkring en euro per ko och år. Den årliga utsläppsminskningen uppgår till en procent, vilket ackumulerat ger över tjugo procent på tjugo år, säger Borchersen.
Borchersen hoppas på att man i framtiden även skall kunna använda gensaxen för att ytterligare utöka effektiviteten och minska på utsläppen. Detta kräver mera data och förutsätter att det går att hitta genetiska markörer för fodereffektivitet.
– Vårt mål är att registrera över 10.000 kor för fodereffektivitet och identifiera gener som styr dessa egenskaper. Men om flera gener är inblandade kan själva genredigeringen bli komplicerad, säger han.
Borchersen betonar samtidigt att genetisk avel inte utgör någon ekonomisk eller klimatmässig snabb lösning, utan en inkrementell process som dock har stor potential. Intresset växer även utanför Norden – CFIT-systemet har redan sålts till två besättningar i Tyskland.
– Fördelen är att systemet kan installeras i aktiv produktion utan att störa vare sig djuren eller bonden.