Boskapsaveln tar ständiga kliv framåt — både vad gäller produktivitet, utsläpp och lönsamhet. Trots det anser Andreas Johansson från andelslaget Faba att avelns potential ofta förbises i debatten om husdjurssektorn.
– Vi kan genom avel öka den mängd fett och protein ett djur producerar utan att utsläppen ökar – tvärtom kan vi göra så att utsläppen minskar. Om vi ändrar nötpopulationen i denna riktning sker en det en ständig förbättring.
Det säger Andreas Johansson, styrelsemedlem i andelslaget Faba, som jobbar med att förbättra boskapens produktivitet. Johansson är även vice ordförande för avelsföretaget Viking Genetics, där Faba är delägare.
Johansson framhåller att många i den offentliga debatten om husdjursproduktionens utsläpp och lönsamhet bortser från avelns roll.
– Inom nötkreatursaveln har vi i fyrtio år jobbat med hälsoegenskaper och effektiveringssträvanden, och därmed i praktiken även med klimatsmart avel, utan att någon kallat den för detta.
Effektivering innebär mindre utsläpp
Enligt Johansson är det viktigt att både intressenter och allmänheten förstår vad som redan har åstadkommits och vad som är möjligt att göra i framtiden.
– Vi borde få speciellt myndigheter och handeln att förstå att vi har verktyg att kontinuerligt förbättra produktionen inom husdjurssektorn. Vi kan jämföra med hur många kor vi hade för några årtionden sedan och vad de producerade jämfört med de betydligt färre kor vi har i dag – utsläppen har minskat kraftigt.
Enligt Naturresursinstitutet Luke har medelproduktionen av mjölk ökat med sextio procent sedan 1993 – trots att antalet mjölkkor halverats. Sedan 1965, då mjölkproduktionen nådde en topp, har metanutsläppen minskat med nästan sextio procent.
Johansson betonar att det är just det långsiktiga arbetet som räknas – samt att aveln inom en nära framtid kan ge en ytterligare förbättring på 20-25 procent. Då skulle man till exempel kunna undvika att mata korna med tillsatsmedel som Bovaer.
– Klimatpolitiken väcker ofta missnöje, och det är aldrig roligt att utpekas som klimatbov. Med hjälp av avel kan vi ändå förbättra lönsamheten samtidigt som utsläppen minskar, vilket blir intressant för producenten.
Genomtest försnabbar avelsprocessen
Johansson poängterar att moderna genomtest försnabbar generationsintervallet betydligt.
– Desto mera data som finns om varje mjölkko och tjur, desto bättre index kan vi bygga upp. När vi idag genomför ett genomprov på en månad gammal tjurkalv vet vi med ungefär 60 procents säkerhet hurdan avkomma han kommer att få. När tjuren är 15 månader kan han producera följande generation – och då kan vi återigen planera för hur nästa generation kan bli ännu bättre.
Johansson anser att det ideala vore att alla djur i Finland testades, eftersom man då alltid skulle kunna hitta den bästa tjuren för varje specifik kviga. I dag ligger testprocenten på omkring trettio. Under de senaste tio åren har ändå avelsframstegen försnabbats betydligt.
– Därför är det viktigt att nå ut med kunskap om de verktyg som finns inom nötproduktionen. Mycket handlar förstås om vad bonden själv gör på gården, men vi borde också få fram de stora framsteg vi kan göra med korna som individer.