Efterfrågan på skogsstöd har varit stort i år. En av de många som utnyttjar möjligheten att få stöd för olika åtgärder är Mats Källman. I år har han fått stöd både för vitaliseringsgödsling och vård av ungskog.
– Det är klart att jag som skogsägare ansöker om de stöd som finns om jag har lämpliga objekt. Stöden är en morot som sporrar en att utföra exempelvis röjningar i tid, säger Mats Källman, skogsägare i Lillby i Pedersöre.
För att stöda landets virkesproduktion finns flera olika statliga stöd som skogsägarna kan ansöka om. För en tid sedan meddelade Finlands skogscentral att man inom ramen för Metka utbetalat cirka 36,4 miljoner euro i stöd.
Den överlägset största delen – 29,6 miljoner euro – har gått till stöd för vård av plantbestånd och ungskog. Årets medel för det stödet är nu slut och uppskattningsvis, enligt skogscentralen, skjuts utbetalningen av över 10 miljoner euro i stöd upp till nästa år.
Att intresset för att ansöka om stöden varit stort gläder Tom Lundqvist, skogsvårdsinstruktör på Skogsvårdsföreningen Österbotten.
– Med tanke på att vi enligt statistiken har eftersatt skogsvård runtom i landet, så är det viktigt att många skogsägare utnyttjat möjligheten till stöd. Det visar också att det finns en medvetenhet bland skogsägarna att stöd finns och det är positivt, konstaterar Lundqvist.
Läge för återinvesteringar i skogen
En annan orsak till att pengarna för i synnerhet stödet för vård av plantbestånd och ungskog redan är slut, tror han beror på att virkespriserna har varit höga de senaste åren.
– På mitt område har jag haft väldigt många ansökningar i år och det beror säkert delvis på att vi i våras hade en röjningskampanj. Men det finns också ett starkt samband med de höga virkespriserna. Skogsägarna har fått in pengar och haft pengar för att återinvestera i skogen, till exempel genom att satsa på röjningar.
– Det ekonomiska läget har varit bra och nu återstår det att se hur det blir framöver när virkespriserna är på väg ner. Blir det sämre tider finns risk för att röjningarna minskar. Men vi ska vara glada för att aktiviteten varit livlig nu, säger Lundqvist.
Stödet för vård av plantbestånd och ungskog uppgår till 200 euro per hektar. Kan man i objektet samtidigt samla in klenträd fås ett förhöjt stöd på ytterligare 100 euro.
Med tanke på att en plantskogsröjning i medeltal kostar cirka 500 euro per hektar är stödet viktigt och kan täcka över hälften av kostnaden.
– Jag skulle sköta skogen även om det inte fanns stöd, men när jag har lämpliga objekt som berättigar till stöd, så är det självklart att jag ansöker om det. Ibland ansöker jag själv om stödet eller som senast när jag lät skogsvårdsföreningen sköta den biten. Det har också hänt att jag låtit virkesbolaget ha hand om den processen, berättar Källman.
Gör ansökan i god tid
Lundqvist har i egenskap av skogsvårdsinstruktör ansökt om många olika stöd. Det viktiga för en skogsägare som gör det själv är att vara ute i god tid.
– Ansökan ska inlämnas efter att arbetet är verkställt. Efter att man har påbörjat röjningen har man ett halvt år på sig och passeras den tiden godkänns inte ansökan, påminner han.
Den korta tidsfristen, som fastställdes när Metka trädde i kraft för snart två år sedan, kritiseras av Källman.
– Det gör processen mera problematiskt än tidigare. Förr kunde man åtgärda ett objekt på hösten och fortsätta på våren och därefter ansöka om stöd med en tidsfrist på över tolv månader. Men det är inte längre möjligt, säger han.
Inom Metka finns också andra stöd: skogsvägs-, naturvårds-, miljö- och hyggesbränningsstöd samt stöd för vård av torvmarksskog samt vitaliseringsgödsling.
Det sistnämnda stödet har Källman också ansökt om i år.
Satsade på vitaliseringsgödsling
En vitaliseringsgödsling kan göras i torvmarksskogar som lider brist på kalium och fosfor. Kostnaden för en vitaliseringsgödsling varierar beroende på spridningsmetod och kan uppgå till 400-600 euro per hektar.
Stödet är 270 euro per hektar och här spelade bidraget en viktig roll för att Källman beslöt att genomföra åtgärden.
– Stödet var nog avgörande för att jag gick in för åtgärden, men vi spred också samtidigt gödsel på sådan mark som inte berättigade till stöd eftersom vi lyckades få ner kostnaderna till en skälig nivå, berättar han.
Det är också möjligt att ansöka om stöd för torvmarksskog som lider av brist på bor. Då är stödet 155 euro per hektar. Intresset för åtgärden har varit ganska lamt i Svenska Österbotten, vilket beror på att det kan vara en utmaning att få ihop flera olika skogsägare som är villiga att göra satsningen.
– Problemet i Österbotten är att vi har små långsmala skiften och därmed är det svårt att få ihop tillräckligt stora objekt. Det krävs objekt på minst totalt tio hektar lokalt för att det ska vara lönsamt att genomföra askspridning, förklarar Lundqvist.
Med vitaliseringsgödsling i gallringsskogar är syftet att få igång virkesproduktionen om det råder näringsbrist. Källman är nöjd med resultatet efter att åtgärden genomfördes.
– Man ser tydligt att trädkronorna har blivit grönare och gödslingen som nu gjordes hoppas jag komma nästa generation till godo, säger han.
Svalt intresse för vård av torvmarksskog
När Metka trädde i kraft försvann möjligheten att få stöd för iståndsättningsdikning. Det stödet ersattes av det nya stödslaget för vård av torvmarksskog.
Intresset för det stödet har varit lamt i år och skogscentralen har endast fått enstaka stödansökningar.
Intresset har också varit litet i Österbotten, enligt Lundqvist.
– På mitt område har vi inte fått in några ansökningar om stöd för vård av torvmarksskog. Det verkar med andra ord inte vara någon rusning alls till det stödslaget. Jag tror inte skogsägarna har förstått vad det riktigt handlar om. Det verkar som beställaren av det här stödet är en annan än skogsbruket, menar han.
Att staten inte längre stöder iståndsättningsdikningar utan i stället åtgärder som främjar vattenvården och andra lösningar som ska minska dräneringen på torvmarker, kritiseras av Källman.
– Enligt mig måste diken hållas öppna för att något ska växa på torvmarker. Det återstår att se vilka konsekvenserna blir på sikt med tillväxten på torvmarker när staten inte längre stöder iståndsättningsdikningar, säger han.