Markägarna anser det viktigt att stödet för beskogning fortsätter. Skogscentralen genomförde en enkätundersökning bland markägare som ansökt om beskogningsstöd för att kartlägga deras erfarenheter och synpunkter på stödet. Lagen om beskogningsstöd gäller till slutet av 2023, men Jord- och skogsbruksministeriet förbereder en fortsättning för stödet.
Debatten om skogen pågår på olika nivåer. Insändare skrivs utgående från olika infallsvinklar. Från EU verkar det att komma en ny ukas i veckan. När man läste den senaste där man pratar om att lämna 30 kubikmeter död ved per hektar förstår man att vid utarbetandet av sådana texter har det inte funnits skogsfolk och markägare med, det är helt andra grupper som lobbar.
Varje år väljer svenskspråkiga österbottningar att studera till skogsbruksingenjör på finska. En av dem är August Högnabba, 24, från Terjärv. Han valde Rovaniemi som erbjuder kvällsstudier och studier på distans. Det passade mig bättre än att flytta till Ekenäs, säger han.
Den första delen av termsamlingen som produceras i projektet ”Metsäalan sanastotyö” är färdig. Termlistan Eld i skogen innehåller information om 141 centrala begrepp kring skogsbränder och kontrollerade bränningar. Ordlistan har producerats som ett samarbete mellan experter från Finlands skogscentral, Naturresursinstitutet och Jord- och skogsbruksministeriet.
Granbarkborren är ett tilltagande gissel i de finländska skogarna. Varmare och torrare somrar gör att risken för angrepp ökar. Med hjälp av bilder från drönare och satelliter försöker forskare vid Lantmäteriverkets Geodatacentral nu utveckla metoder för att kartlägga och förebygga spridningen av skadeinsekten.
Ålands skogsvårdsförening har tecknat avtal med det på skogsfrågor specialiserade konsultföretaget Tapio i Helsingfors för en utredning om det åländska skogsbrukets lönsamhet ur skogsägarens synvinkel.
Vilka förväntningar på ett skogsskiftes ekonomiska avkastning kan vi ställa? Målsättningarna på skogens lönsamhet är individuella, men som skogsägare är det nyttigt att känna till faktorerna som påverkar lönsamheten.
Ny forskning pekar på problem i beskattningen av utländska skogsstiftelser. Lagstiftning, internationella avtal och koncernstrukturer gör att beskattningen försvåras och vinsterna lätt åker utomlands.
Naturresursinstitutet Luke har publicerat en rapport, där man uppskattar hur Finland kommer att påverkas av EU:s restaureringsförordning. För skogens del står både skyddsmässiga och ekonomiska följder att vänta, men inget kan sägas med säkerhet förrän de okända skogsarealerna kartlagts.
I en färsk forskning ledd av Teknologiska forskningscentralen VTT undersöktes hur prissättning av kolkompensation och åtgärder mot utsläpp av biogen koldioxid skulle inverka på skogsanvändningen och lönsamheten inom skogsbruket. Enligt resultaten skulle skogsägarens intäkter stiga dramatiskt och kolsänkorna öka. Ett kraftigt reducerat utbud skulle dock försätta industrin i kris om utvecklandet av grön teknologi skulle bli lönsammare.
Lagen om ett nytt stödsystem för skogsbruket har stadfästs. Det nya systemet, som går under benämningen metka, ersätter kemera-stödsystemet år 2024. Kemera-ansökningar kan lämnas in till Skogscentralen fram till 1.10.2023.
Hållbara skogsjordbruk börjar sprida sig över Belize. Något som kan förhindra konflikter mellan bönder och myndigheter när allt fler skogar blir reservat. Santiago Cuz är något av en pionjär inom hållbart skogsjordbruk i Belize. Hans ”gård” är bokstavligen en djungel.
