Efter ett års paus i fjol försökte sig mjölkproducenten Jesse Mårtenson i Grevnäs, Mörskom, åter på att så majs för ensilage i år. För två år sedan närmast regnade utbytet bort, det blev alltså till att skriva i röda siffror. Den torra sommaren i fjol hade kanske gett ett bättre resultat, men sådant är inte lätt att veta på förhand.
Den globala mjölkproduktionen väntas öka med i medeltal 1,7 procent årligen fram till år 2028. Mest ökar produktionen i Indien och Pakistan, som snart står för trettio procent av världens mjölkproduktion. Denna ökning torde ändå inte påverka mjölkpriset.
Mjölkpriset i EU steg lätt under september månad. I sin senaste översikt om mejeriernas invägningspriser i september 2019 noterar producentorganisationen LTO Nederland bara små förändringar. Läget väntas hålla i sig utan nämnvärd dramatik.
Den ryska mjölksektorn växer. Det verkar inte finnas gränser gällande gårdsstorlek eller avkastning, och många gårdar har börjat förädla sina egna mjölkprodukter.
Långsiktigt arbete och odlingskontrakt är viktiga för en hållbar exportstrategi, konstaterade Jukka Peltola, projektansvarig vid Farmers Grain Export under projektets slutseminarium. Dessutom skulle kvalitetskriterier för export underlätta både prissättning och försäljning för odlarnas del.
Finlands havreförening kommer att ansöka om namnskydd från EU för finländsk havre, berättar föreningens koordinator Päivi Tähtinen. Namnet Finsk havre – Suomikaura ska bli ett trumfkort för spannmålsexporten.
Jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt diskussionsforumet Gemensamt matbord. En av de utsedda medlemmarna är växthusproducenten Johanna Smith från Närpes.
Skogen brinner i Australien och detta under vårmånaden november Ett av de värst drabbade områdena ligger runt staden Glen Innes i norra New South Wales. Mellan Glen Innes och Deepwater har Cath och Rob Wheatley sin boskapsgård på 445 hektar. Hittills har 80 hektar av deras mark brunnit. Läs Ulrika Erikssons rapport!
Det finns ingen rimlighet i det mediala drevet mot jordbrukets klimatpåverkan. Speciellt inte med tanke på de förhållandevis låga koldioxidutsläppen. Det här måste vi få allmänheten att förstå, sa ordförande Tomas Långgård på ÖSP:s fullmäktige i torsdags.
Saloenheten tar jumboplatsen med skolvitsordet 6,7 i en enkät där husdjursföretagare fått dela med sig av sina erfarenheter av avbytarservicen. På nästsista platsen ligger enheten i Lovisa med ett skolvitsord på 6,9. Det här framgår ur en enkät som SLC Nyland och MTK låtit göra om avbytarservicen i södra Finland. Medelvitsordet för alla nio enheter södra Finland är 7,68.
Nina Mannström trivs i ladugården. Till all lycka, för det är där hon håller till mest hela tiden. Arbetet i ladugården tar så lång tid att en ensam avbytare inte klarar av det. Det blir helt enkelt för många timmar.
