EU:s nya ekoförordning försenas med ett år. Agrarkommissionär Janusz Woiciechowski föreslår att den reformerade ekolagstiftningen ska träda i kraft först i början av januari 2022. Det ska främja en mjukare övergång till de nya bestämmelserna.
EU-parlamentets jordbruksutskott uppmanade redan under våren kommissionen att skjuta fram ekoförordningen med ett år till den första januari 2022. Enligt utskottet återstår många oklara frågor. Coronakrisen har dessutom fördröjt beredningen.
Enligt Wojciechowski arbetar kommissionen på en ny handlingsplan för den ekologiska sektorn. Planen innehåller tre centrala målsättningar och kommer att presenteras i början av nästa år. Åtgärderna ska främja både utbuds- och efterfrågesidan.
Handlingsplanen för ekologiskt jordbruk ska bidra med ett starkt stöd till tillväxten inom ekosektorn. Kommissionens ”från jord till bord”-strategi har som mål att öka andelen ekologiskt odlad jordbruksareal till 25 procent fram till 2030.
Tre centrala målsättningar
Planen bygger på tre centrala målsättningar. Efterfrågan på ekologiska produkter ska stimuleras, liksom också konsumentförtroendet för ekosektorn. Kommissionen betonar att EU starkare ska främja utvidgningen av den ekologiska arealen.
En ny förordning om ekologisk produktion ska trygga rättvis konkurrens och säkerställa en mjuk övergång mellan nuvarande och framtida lagstiftning. Kommissionen vill dessutom stärka ekoproduktionens betydelse för klimatet och biodiversiteten.
Förslaget att skjuta upp ekoförordningen har fått positiv respons från flera läger. Den nuvarande ordföranden för agrarrådet, Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner, anser att kommissionen gör rätt i att skynda långsamt.
Från ekorörelsen och EU-parlamentet kommer också positiva signaler. Jordbruksutskottets EPP-grupp konstaterar att lagstiftningen ännu tarvar en översyn på EU-nivå. Det är bättre att skynda långsamt, också mot bakgrunden av coronasituationen, heter det.
Parlamentets gröna grupp stöder entydigt kommissionens linje. Ekoförordningens beredare i parlamentet Martin Häusling (De Gröna), betonar att kommissionen har fattat ett gott och välmotiverat beslut.
Enligt Häusling är ekoförordningen ett ovanligt komplicerat lagpaket. Reglerna är synnerligen detaljerade och inverkar på en lång rad områden. Tiden för beredningen hade blivit knapp, till och med utan coronaproblemet.
Andan för eko måste bevaras
Förordningen har förnyats inom ett flertal områden. Texten innehåller flera avsnitt som inte utan vidare går att skaka ur ärmen, ens för medlemsländernas experter. Parlamentet måste ännu få tid för en kritisk granskning.
Trots alla förnyelser måste att andan i förordningen bevaras. I egenskap av beredare är jag personligen mycket nöjd över kommissionens ingripande. Ekosektorns aktörer kan nu med god tid förbereda sig på de ändrade bestämmelserna, sammanfattar Häusling.
En majoritet av medlemsländerna har redan tidigare förespråkat en långsammare tidtabell. Flera medlemsländer som Bulgarien, Irland, Finland, Ungern, Polen, Italien, Tjeckien, Slovakien, Portugal, Estland och Lettland vill slå av på takten och vänta.
De europeiska organisationerna för ekojordbruk, bland dem Ifoam-EU, har likaså krävt en långsammare färdplan. Nederländerna hör däremot till en minoritet av medlemsländerna som har pressat på snabb behandling enligt ursprunglig tidtabell.
Producenterna har bland annat klagat över korta övergångstider som hotar att försvåra omställningen. Föreskrifterna för ladugårdar hade i flera fall medfört ombyggnadsarbeten på gårdarna eller tvingat producenterna att dra ned sina djurbesättningar.