Sommaravverkningar
Den totala virkesmängden i avverkningsplanerna återgick till samma nivå som 2016. Avverkningsarealerna för förnyelseavverkning och avverkning i grövre bestånd minskade, men arealen för förstagallringar ökade en aning. FOTO: Jean Lindén
Skogsbruk Marknad

Avverkningsplanerna i
privatskog minskade i år

Mängden planerade avverkningar minskade under perioden januari-augusti i år jämfört med motsvarande tid i fjol. Mängden minskade med ungefär en fjärdedel från konjunkturtoppen 2018, uppger Finlands skogscentral.

Den totala virkesmängden i avverkningsplanerna återgick till samma nivå som 2016. Enligt avverkningsanmälningarna var det speciellt massaveden som minskade. Avverkningsarealerna för förnyelseavverkning och avverkning i grövre bestånd minskade, men arealen för förstagallringar ökade en aning.

Virkesmängden i de avverkningar som planerades i privata skogar minskade med 9 procent i januari-augusti (vecka 1-33) jämfört med motsvarande tid i fjol. Minskningen var kraftigast i Norra Karelen, Kajanaland och Lappland. I några landskap ökade avverkningsplanerna. Störst var ökningen i Kymmenedalen, Nyland och Egentliga Tavastland.

Avverkningsplanerna för massaved minskade med 17 procent i hela landet. Mängderna minskade i alla landskap utom Kymmenedalen. När det gäller stock var utvecklingen knappt positiv på riksnivå. De planerade stockavverkningarna ökade med 3 procent jämfört med i fjol. Men skillnaderna mellan landskapen är stora.

I avverkningsarealerna märktes utvecklingen som en minskning med 10 procent i förnyelseavverkningsarealen i privatskog jämfört med förra året. Arealen av planerade förstagallringar ökade en aning (med 2 procent). Arealen planerade gallringar i grövre gallringsskog minskade däremot med 18 procent.

Jämfört med konjunkturtoppen 2018 har den totala mängden planerade avverkningar minskat med nästan en fjärdedel. I ett längre tidsperspektiv ser man att den totala virkesmängden i de planerade avverkningarna återgick till ungefär samma nivå som 2016.

Arealen och virkesmängden i de planerade förstagallringarna har ökat för varje år under de senaste fem åren. Jämfört med 2016 har förstagallringsarealen vuxit med en femtedel.

Pandemin och mild vinter påverkade virkesmarknaden

Den ekonomiska krisen och förändringarna i efterfrågan på slutprodukter till följd av coronapandemin har avspeglat sig på virkesmarknaden och på avverkningsplanerna i privatägda skogar. Framför allt efterfrågan på papper minskade kraftigt i världen. Massa- och kartongprodukter har däremot klarat sig bättre på marknaden.

Inom såg- och skivvaruindustrin har exporten försvårats ytterligare på grund av den globala recessionen. I år har virkesmarknaden också påverkats av arbetsmarknadskonflikter och av den milda vintern i södra Finland, som försvårade virkesdrivningen.

– Det är viktigt att fortsätta med god skogsvård och investera i virkesproduktion trots coronasituationen. På så sätt främjar vi skogens tillväxt, kolbindning och hälsa, och vi förbättrar möjligheterna att tillverka träbaserade och klimatvänliga produkter också i framtiden, säger näringsdirektör Anssi Niskanen vid Finlands skogscentral.

Skogscentralen följer med mängden planerade avverkningar med hjälp av de lagstadgade anmälningarna om användning av skog. Statistiken över planerade avverkningar är uppskattningar av de avverkningssätt som angetts i anmälningarna om användning av skog och av hur stora virkesmängderna blir.

Anmälan om användning av skog måste enligt lagen lämnas in minst 10 dygn innan en försäljningsavverkning inleds. Anmälan är i kraft i tre år, så det går att genomföra avverkningen också en lång tid efter att man lämnat in anmälan.

Uppföljningen av avverkningsplanerna ger inte samma resultat som statistiken om genomförda virkesaffärer och avverkningar, men den ger en bild av storleksklasserna och i vilken riktning utvecklingen går. Mängden planerade avverkningar per landskap och avverkningssätt uppdateras varje vecka i Skogscentralens uppföljningstjänst.

Läs också: I Nyland ökar de planerade avverkningsvolymerna något