En epidemi av blåtunga härjar i södra Sverige och Danmark. I Finland har hittills inga fall påträffats. Blåtunga drabbar tama och vilda idisslare, såsom nöt, får och hjortdjur. Viruset är ofarligt för människor.
För vargattacken som i somras kostade sex lamm livet på Åland och skadade många fler har fårfarmaren Ulf Vest nu fått landskapsregeringens löfte att förutom ersättning för de döda och skadade lammen också få pengar för veterinär- och medicinkostnader.
Det kom en varg för ett tag sedan i land på min hemö och dödade fyra av gårdens tackor direkt på bete. Senare samma dag måste ytterligare en tacka avlivas av veterinär på grund av att skadorna i halsen på henne var för svåra för att kunna sys.
Pekkola gård har en i Finland sällsynt produktionsinriktning; fårmjölk. Av gårdens 140 tackor är största delen korsningar med ostfrisiskt mjölkfår, en ras utvecklad just för mjölkproduktion.
Den inhemska fårnäringen är hårt pressad av dålig lönsamhet, minskande produktionsvolymer och varghot. I ett nödupprop meddelade Finlands Fårförening i samband med de nationella fårdagarna i Tavastehus att branschen nu är i akut kris.
Eftersom det känns oöverkomligt för en enskild individ att åtgärda det stora problemet – de fossila bränslena – så gör man något man tror man kan påverka. Som att inte äta nötkött eller protestera mot att skogar utnyttjas. Men det är ju inte där problemet sitter, påpekar Mikael Jern.
Med i paketet som nu snabbt måste bearbetas i EU:s kvarnar finns också de viktiga tolkningsanvisningarna för förordningen. Där finns bland annat lösningen till den gordiska knut som säger att man inte får avverka träd för att bygga ladugårdar. Om det inte går vägen med godkännandet så riskerar expanderande nötdjursproducenter att få lägga investeringsplanerna på is ytterligare för okänd tid, påpekar Mikael Jern.
Under hösten har totalt 467 ton gips spridits på 116 hektar åländsk åkermark som en del av det delvis EU-finansierade Gyprok-projektet för att minska fosforläckaget till havet. Nu planerar Nurminens stiftelse en enkät för att kartlägga åländska lantbrukares attityder och kunskap om gipsbehandling av åkrar och samtidig informera om nyttan av detta.
I utkanten av Vanda ligger Bisa gård inlindad i ett stilla kulturlandskap. Endast ett stenkast ifrån breder huvudstadsregionens förstäder ut sig, vilket gett jordbrukarna Eva-Linn och Rasmus Sahl en fördel då de under de senaste åren sålt en del av det kött de producerat direkt till närtraktens konsumenter. Nu sadlar de om till mjölkproduktion. Läs mer i fredagens tema om Djuruppfödning & mjölk!
Landskapsregeringen säger nej till erbjudandet om åländska representanter i miljöministeriets samt jord- och skogsbruksministeriets fyra gemensamma temagrupper för att utarbeta en nationell restaureringsplan enligt Europaparlamentets krav. Vi anser det inte nödvändigt att Åland deltar i alla arbetsgrupper eftersom vi har egen lagstiftningsbehörighet om detta. Vi vill hellre lägga tiden på att utarbeta vår egen plan, förklarar landskapsregeringens närings- och miljöminister Jesper Josefsson.
Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent, uppger Finlands miljöcentral i ett pressmeddelande. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent.
