Jordbruk
Skogsdag 2 B Webben
Skogscentralens projekt Skogens vatten ordnade en skogsvandring i Ingå för skogsägare. Tanken var att inspirera skogsägare att mer än tidigare beakta miljöns mångfald i sitt skogsbruk. Projektchef John Seppänen i orange väst.
Tema

Vandring i skogens mångfald

TEXT: Maria Wasström

maria.wasstrom@gmail.com

FOTO: Maria Wasström

Solens septemberstrålar letar sig ner mellan granarna. Just under vattenytan i den grunda bäcken tycker någon sig se en öring. Det är nästan som i ett sagolandskap.

Platsen är norra Ingå och hör till Krämars gård och dess ägarinna Nina Långstedt. Bäcken är egentligen början av Ingarskila å, där de berömda öringarna under årens lopp föranlett många åtgärder för att säkra beståndets möjlighet till fortplantning.

Skogsvandringen i Långstedts skog är ett evenemang som ordnats av projektet Skogens vatten och Finlands skogscentral. Tanken är att skogsägare och andra intresserade ska få mera information om naturskydd och skog.

Bland annat vill man lyfta fram fördelar med att anlägga skyddszoner intill vattendrag i skogens småvatten och informera om möjligheterna till ersättningar för skyddandet av skog.

Miljöstöd inte bara för pengarnas skull

Vandringen leds av John Seppänen, projektchef för Skogens vatten, men många av deltagarna visar sig sitta på en stor kunskap och diskussionen blir livlig och bred. Skogen vi vandrar genom klassificeras som frisk lund och utgör en värdefull livsmiljö för många arter.

John Seppänen tipsar om att privata skogsägare kan få miljöstöd då man beaktar skogens biologiska mångfald i större utsträckning än till exempel vad bestämmelserna i skogslagen kräver.

Genom miljöstöden uppmuntras skogsägare att bedriva hållbar skogsvård. Miljöstödet finns till för att bevara särdragen i viktiga livsmiljöer.

Miljöstödet är en del av Metka-stödet som ersatte det tidigare Kemera-stödet. 

– Jag skulle inte rekommendera att man ingår miljöstöd bara för pengarnas skull, men om man tycker att det är värdefullt att lämna en del av skogen orörd så lönar det sig absolut, säger John Seppänen.

Hur stor ersättningen blir bestäms av olika faktorer. Den som är intresserad av att göra ett avtal kan få hjälp av skogreviren eller en virkesuppköpare. Om en yrkesperson inom skogsbranschen gör upp miljöstödsavtalet för skogsägares räkning kan man också beviljas stöd för uppgörandet av själva avtalet.

Stödet är beskattningsbar inkomst.

Skogsdag 1 B webben
En del av skogen i Krämars i Ingå skyddas genom miljöstödsavtal och är i det närmaste i det som kallas naturliknande tillstånd.

Förvaltar för kommande generationer

Nina Långstedt är själv en aktiv skogsägare som både bedriver skogsbruk och skyddar skog. Hon är redan inne på sin andra period av ett tioårigt miljöstödsavtal.

– Jag har en ödmjuk hållning till naturen och ser mig själv som en förvaltare för kommande generationer, säger Nina Långstedt.

Hon går gärna själv med röjsågen i ungskogen och ser till att lämna lövträd och gynna den biologiska mångfalden.

På området där vi vandrar finns breda, orörda skogspartier vid bäckar och rännilar. Träd som fallit får ligga och erbjuder skydd och livsmiljöer för skogens småkryp.

Inga åtgärder får göras på stödområdet förutom med specialtillstånd. Specialtillstånd kan under vissa förhållanden beviljas om området drabbas av omfattande stormskador eller insektsangrepp.

På båda sidor om stödområdet kan traditionellt skogsbruk bedrivas.

Dra nytta av geodata vid planeringen

Då stigen blir brantare passar John Seppänen på att introducera deltagarna till geodata som man kan ha nytta av vid planering av exempelvis en avverkning.

Geodata är geografisk information som ger mer utförlig information om terrängen i skogen jämfört med en vanlig terrängkarta. Utgående från geodatan kan till exempel en skogsmaskinsförare lätt avgöra vilka områden som antagligen är fuktiga och vilka områden det lönar sig att undvika.

– Geodatan är fritt tillgänglig och den erbjuder viktig information för föraren att ha med sig i förarhytten.

Genom appen ArcGIS Field Maps kan vem som helst ladda ner skogs- och naturdata som finns på Skogscentralens webbplats. Skogscentralen samlar in data som sedan görs tillgänglig för användare.

Appen fungerar i sin enklaste form som gratisversion men är inte helt lätt att ta till sig. Finskspråkiga instruktioner finns på Skogscentralens webbplats. En kortversion hittar du i John Seppänens faktaruta här intill. Skogsägare hittar också många av kartlagren i tjänsten MinSkog.fi.

 

Projektet Skogens vatten

Uppdrag: Sprida information om frågor som berör vattenvård inom skogsbruket.
Fokusområden: skyddszoner vid vattendrag, användning av geodata för naturhänsyn, klimatvänligt skogsbruk på torvmarker, skogsbrukets stödsystem Metka.
Finansieras av Europeiska landsbygdsfonden och Nylands NTM-central.

 

Metka

Metka-stödet är avsett för privata skogsägare och kan sökas för till exempel skogs- och naturvårdsarbete, förbättring av skogsvägar och tidsbundet skydd av skogen.
Metka-stödet inbegriper också miljöstöd för skog som är ekonomisk ersättning till skogsägare i Finland för att skydda skog med särskilda naturvärden Avtalet görs upp för tio år.
Skogsägaren förbinder sig att lämna ett visst skogsområde utanför avverkning och andra skogsbruksåtgärder under denna tioårsperiod.
Skogsägaren får ekonomisk ersättning för att skydda skogen, utgående från trädbeståndet, arealen och mängden död ved.
Skogsägare kan använda tjänsten MinSkog.fi för att se om det finns kända naturobjekt i deras skog.

 

Metso

På webbplatsen metsonpolku.fi finns mera information om frivilligt skogsskydd även på svenska.

 

Geodata i smarttelefonen

Råd av John Seppänen:
1. Installera och öppna ArcGIS Field Maps-applikationen.
2. Välj "Hoppa över inloggningen".
3. Använd förstoringsglaset för att söka efter kartor. Kryssa för knappen "skrivskyddad".
4. Skogscentralens olika kartlager hittas med följande sökord:
• Luonnonhoidon suunnittelu
• Suometsänhoidon paikkatietoaineistot_SMK
• Puunkorjuun paikkatietoaineistot_SMK
Utförligare beskrivningar av kartlager finns på Skogscentralens webbplats under Skogs och naturinformation -> Naturinformation -> Naturvård/ Vattenvård. Beskrivningarna i appen är på finska.
Fuktighetsindex, erosionsmodell och terrängskuggning är användbara begrepp som översätts till kosteusindeksi, RUSLE_eroosiomalli, MML_vinovalovarjoste.