Efter stormen Hannes gick skogsvårdsinstruktör Philip Wissanders telefon het. Sedan dess har fokus varit på att reda upp alla de många vindfällena. Vi har gjort mycket hittills, men arbetet kommer att pågå ännu, säger han.
– Det här har vi inte ännu hunnit reda upp. Här var vindbyarna mycket hårda och här är det skog som är förnyelsemogen om cirka tio år som strök med, berättar Philip Wissander, skogsvårdsinstruktör för Skogsvårdsföreningen Österbotten i Kristinestadsområdet.
När stormen Hannes slog till den 27 december 2025 drabbades de norra och södra delarna av Svenska Österbotten mycket hårt. Uppskattningsvis 200.000 kubikmeter virke skadades och skiftet i Lappfjärd, som han visar, är bara ett av många exempel i nejden.
– Förra hösten avverkades ett skifte där borta så den här skogen hade knappast drabbats lika hårt om den hade stått kvar. Den yttre kanten hade inget skydd mot de hårda vindarna, konstaterar Wissander.
Hektisk period
Han beskriver perioden efter stormen som hektisk. I stort sett all arbetstid gick åt svara i telefon när skogsägare ville ha kontakt med skogsvårdsinstruktörerna.
– När jag pratade med en hann jag få två till tre samtal till från andra skogsägare. Telefonen gick i ett och det var skogsägare som ville att vi skulle komma ut och se om deras skog hade drabbats eller så ville de meddela själva att de hade varit ut och skapat sig en uppfattning av läget. Med facit på hand var det en mycket stressig period, säger han.
Frågorna som skogsägarna ville ha svar på berörde också försäkringsärenden.
– Det var faktiskt överraskande många som hade stormskadeförsäkring. Jag skulle säga kring 30 procent av skogsägarna här i området var försäkrade, men det var mycket frågor om hur de skulle göra och gå vidare i försäkringsärenden.
Enligt Wissander finns det en tradition av att de olika skogsaktörerna kommer överens om att dela upp arbetet när en katastrof likt en storm inträffar. Det skogsbolag som utfört en gallring åt en skogsägare sköter kontakten med den och så vidare.
– Skogsvårdsföreningen i sin tur fokuserar på de medlemmar som vi gallrat åt och det här fungerade bra. På så sätt har vi alla som jobbat med vindfällen kunnat fördela arbetet ganska smidigt.
Det som också upptagit mycket av hans tid är har varit att kartlägga de skiften som drabbats för att föreslå en åtgärd. I de fall där tillräckligt många kubikmeter virke har fällts så uppgörs ett virkesavtal med skogsägaren.
– Det är också andra faktorer som inverkar på om vi kan göra ett avtal och därför är det svårt att säga en undre gräns för hur stora skador det måste vara. Det beror också på skiftets läge och huruvida vi kan flytta maskinerna på ett kostnadseffektivt sätt. Målet är att det inte ska bli en minusaffär för skogsägaren och övriga parter, förklarar han.
Fick bra direktiv
Han upplever att skogsvårdsinstruktörerna fick bra information och direktiv för hur arbetet efter stormen skulle planeras.
– Vi fick direktiv från ledningen och jag tycker arbetet löpte på bra och jag fick också lite hjälp av en entreprenör som utförde kartläggningar. Jag tycker inte att vi kunde ha gjort något annorlunda, men arbetsmängden har varit enorm.
Wissander har tillgång till två skogsmaskinkedjor med vardera en skördare och en skotare. De fokuserade på att reda upp vindfällen under vinterföret, men samtidigt har också gallringar prioriterats.
– Vi har också varit tvungna att åtgärda gallringar, vars kontrakt löper ut i vinter. Samtidigt som de har utförts har vi försökt planera drivningen så att de tagit hand om vindfällen som finns i samma område. Det som underlättat är att det funnits privata entreprenörer som avverkat mycket och jag har köpt virket på leverans.
Exakt hur många kubikmeter virke som skadats på hans område är omöjligt att säga i dagsläget. Wissander har inga uppgifter från virkesbolagen och det är också många självverksamma skogsägare som på egen hand rett upp efter stormen.
– Det kommer ta tid innan vi kan säga något slutgiltigt om hur stora skadorna blev, utan samma uppskattning som gjordes i vintras gäller fortfarande.
I likhet med i de norra delarna av landskapet handlar det om både mindre och mera omfattande skador.
– Det finns områden som förstörts nästan helt där det blir nyplantering och så finns det gallringar där 20-30 procent har skadats, och där det inte blir någon åtgärd. Det som vi kan konstatera är att det mestadels handlar om bestånd som nyligen gallrats som drabbats värst.
Insektlagen kommer emot
Enligt insektlagen måste stormskadat virke bort ur skogen om det överskrider en viss kubikmetergräns. För tall är gränsen över 10 kubikmeter per hektar och för tall gäller 20 kubikmeter per hektar.
– Tall måste tas bort senast den sista juni och för gran är den bakre tidsgränsen den 24 juli. Då får inte virket längre vara på vägkanten utan det ska vara transporterat ur skogen, berättar Wissander.
Stormen bidrog till att det har kommit ut mycket virke på marknaden. Redan innan hade virkespriserna kommit ner och det oplanerade utbudet har pressat priserna ytterligare.
– Det har funnits avsättning för massaveden, men priserna har nog pressats om man jämför med i fjol då vi hade toppriser. Så jämfört med ett längre perspektiv är virkespriserna ännu hyfsade. Däremot har efterfrågan på tallstock minskat mycket på sistone, berättar Wissander.
Förhållandena för att reda upp efter stormen var goda så länge vintern varade. Under en längre period var det rejält kallt som bidrog till en djup tjäle. Men i mitten av mars blev det plötsligt varmt.
– Drivningsförhållandena var bra, men våren kom för snabbt och det blev blötare tidigare än normalt. På grund av menföret var vi tvungna att sluta med avverkningarna i mitten av mars på de ställen där det inte gick att köra ut virket. Så den tidiga våren har begränsat arbetet.
Kommer ni att hinna reda upp allt innan tidsgränsen kommer emot?
– Vi ska i alla fall försöka och vi gör hela tiden vårt bästa. Det finns som sagt en hel del arbete kvar men vi siktar på att bli klara i tid, svarar Wissander.