De flesta vet att det kan finnas toxiner i spannmål. Men medvetenheten om att det också kan förekomma mögelgifter i ensilage är inte lika stor. Efter förra växtsäsongen förväntas förekomsterna bli stora och det kan orsaka problem i mjölkbesättningar om inte toxinbindare används.
De senaste tillskotten i den officiella sortförteckningen är de inhemska rörsvingelsorterna Eleanora (2021) och Birgitta (2023) samt ängssvingelsorten Venny som godkändes i år.
År 2021 upptogs sorten Liljeros i sortförteckningen. Den representeras i Finland av Lantmännen Agro. Nyhetssorterna år 2023 är Maikki och Pirkko som förädlats av Boreal Växtförädling Ab.
De nyaste tillskotten i den officiella sortförteckningen för rödklöver är den norska diploida sorten Gandalf (2019) och den rikssvenska tetraploida sorten Peggy (2021).
Just nu befinner vi oss på många sätt i osäkra och utmanande tider. Trots att man först efteråt vet när man genomgår ett brytningsskede så är jag övertygad om att den här tiden, 2023 och de efterföljande åren, kommer att vara just ett nytt brytningsskede för det finländska lantbruket, påpekar Staffan Pehrman.
I Snappertuna i Raseborg pågår som bäst rensningen av Raseborgs å och färdigställandet av det som kommer att bli Finlands längsta tvåstegsdike. Miljöeffekterna av åtgärden studeras i samarbete med Valumavesi-projektet, som leds av Finlands miljöcentral SYKE, och exakt vilka de är vet vi inte än. Men eftersom projektet studeras grundligt så kommer vi att få klarhet i dem fram över, konstaterar Staffan Pehrman.
Det ökande vindkraftsbyggandet i Finland påverkar nya områden och följaktligen även vilda djur och deras livsmiljöer. I ett gemensamt projekt av Naturresursinstitutet och fjorton vindkraftsbolag utreds vindkraftens påverkan på de så kallade direktivarterna, det vill säga varg, skogsren och kungsörn, samt på renskötseln och renskötselkostnaderna. Dessutom kartläggs jägarnas åsikter om och erfarenheter av vindkraftens inverkan på jakten.
I tisdags körde årets rumba av ÖSP:s lokalavdelningarnas årsmöten igång. Maxmo lokalavdelning var tillsammans med Replot-Björköby först ut. På Kvimo byagård diskuterades allt från riksdagsval till jordbrukarens ställning i livsmedelskedjan.
Covid gjorde tillfälligt slut på den danska minkfarmningen. Vid årsskiftet blev det igen tillåtet att driva minkfarmer i Danmark. Starten är rätt blygsam, då det ännu råder brist på djur. Därför importerar danskarna redan ett stort antal minkar från övriga Europa.
Förhoppningarna om en nystart för den danska pälsindustrin har åtminstone tillsvidare förbytts i besvikelse. Det finns ett överflöd av skinn i lager men efterfrågan på danska skinn är i svagaste laget. Marknaden är snedvriden.
Den ekologiska mjölk- och köttproducenten Jussi Murto-Koivisto räknar med att han får cirka 35.000 euro mindre i stöd i år. Bland annat minskar ekodjurstödet och alternativet för att kunna fortsätta är att öka djurmängden och ha en intensivare produktion. Det var knappast tanken från början, säger Jussi Murto-Koivisto.
