Det var fullsatt i Schaumansalen – cirka 300 personer – när John Taylor i medlet av februari besökte Jakobstad för att dela med sig av sin trädgårdsfilosofi. Taylor, känd från tv-programmet ”Trädgårdstider”, berättade också om trädgårdar som inspirerar och om hur han i tjugo års tid varit med och skapat Slottsträdgården i Malmö.
Han börjar ha rätt många strängar på sin lyra, engelskfödde John Taylor som i år fyller 60. Utöver ”Trädgårdstider”, som han medverkat i sedan 2010, är han snart aktuell med en tredje säsong av ”Trädgården med Pernilla och John”, en podd han gör ihop med Pernilla Månsson Colt.
Han reser också runt och föreläser och har gett ut böcker som ”Taylors trädgård” och ”Taylors frukt & bär”. Ursprungligen kommer John Taylor från Sheffield där han växte upp med åtta syskon.
Det var också i norra England som han utbildade sig till trädgårdsingenjör, en treårig utbildning som var både vetenskaplig och praktisk. Men efter att ha träffat en svensk kvinna flyttade han till Malmö 1992 och fastän kärleken med tiden ebbade ut, beslöt sig Taylor för att stanna kvar.
Idag består familjen av hustrun och hortonomen Torun Jorde som delar hans odlingsintresse, och av tre vuxna barn från tidigare förhållanden.
Paret bor i en lägenhet i centrala Malmö, men sommartid flyttar de ut till sin 375 kvadratmeter stora kolonilott som de köpte för 230.000 kronor för åtta år sedan. Där får de utlopp för sin kärlek till odling och trädgårdsliv.
– Vem som helst skulle ha rivit stugan som bara var 15 kvadratmeter och byggt nytt, säger han. Men vi lät den stå kvar och byggde ut den till 40 kvadratmeter.
Slottsträdgården – ett livsverk
I tjugo år fungerade John Taylor som slottsträdgårdsmästare. Han var då med och byggde upp Slottsträdgården som blivit en av Malmös största turistattraktioner med en halv miljon besökare om året.
– Man kan säga att det här är mitt livsverk, konstaterar han. Jag var gift med den här trädgården i tjugo år och vi har byggt upp den med hjälp av över 600 praktikanter.
Till en början var Slottsträdgården med sina 12.000 kvadratmeter en oanvänd och avstängd del av centrala Malmö, men 1997 började den få liv då de första äppelträden planterades och redan året därpå odlades här mycket grönsaker.
– Jag har skapat något ganska fint och jag är glad för vad jag har gjort för Slottsträdgården, säger han.
En trädgård är betydligt mera intensiv än en park. Det gäller att göra ett starkt intryck från början, att chockera publiken och att skapa en intensiv känsla.
Därför är entrérabatterna väldigt viktiga och för att uppnå önskad effekt använde de sig ofta av exempelvis rudbeckia, aster och dahlia eller gyllenlack, tulpan och allium. Färgkombinationerna varierade, men rabatterna bestod alltid av mängder med blommor i starka färger.
– Vi var väldigt intensiva i vår kärlek till Slottsträdgården och det var därför den blev så bra, bedyrar Taylor. Vi ville stå för hortikultur – en trädgårdskultur – och vi ville utbilda och uppfostra malmöborna i god trädgårdssed. Jag tror till och med att vi har bidragit med att höja hortikulturen i Sverige genom vår vilja och vår kärlek för blommor.
Trädgårdsplanering enligt Taylor:
• Mät upp och gör en ritning över trädgården.
• Namnge de olika trädgårdsrummen.
• Skapa siktlinjer och struktur.
• Ersätt dåliga växter och slösa inte tid på att odla sådant som inte ger glädje.
• Kläm in så många växter det bara går i en rabatt, det finns alltid plats för en till.
• Skapa struktur med fluff och följ ett färgtema, det ger harmoni.
Gynnsamt klimat
Det är inte alltid lätt att som hobbyodlande österbottning titta på ”Trädgårdstider” som produceras i Skåne. Förutsättningarna för odling i de båda landskapen är väldigt olika.
– Jag vet att ni har ett tufft klimat, säger Taylor. Vi kan odla nästan vad som helst i Malmö, alla former av konstiga växter som inte dör på grund av vintern och vi kan sätta igång tidigt. Just nu blommar snödropparna.
Snödroppar i februari? Tack för den! Och som om han anar några uns av avundsjuka hos den som tröstlöst längtar efter vår och barmark slår han skämtsamt ifrån sig och säger oskyldigt:
– Det är inte mitt fel!
Taylor säger sig ha lagt ner mycket tid på att lära folk hur man ska gräva och hans bästa tips är att satsa på ett par bra skor med spiktrampskydd och på en ergonomisk spade.
– Sedan ska man gräva i tunna skivor med ett litet dike framöver, den jord jag skurit av flippar jag över, förklarar han. Då blir det inget motstånd när man gräver, eftersom man skär ner jorden vartefter.
Som på beställning kommer då en fråga ur publiken: ”Vad tycker du om no dig-metoden?”
No dig, att man inte gräver i odlingen utan låter organismerna arbeta ostört, ser Taylor som ett intressant begrepp, men kontrar:
– Någon måste ändå ha grävt i jorden tidigare för att skapa en bra jordprofil, det är sällan man kan ha en trädgård utan att gräva något alls.
Kompost tillför mikroliv
Hemma i koloniträdgården har Taylor en trestegskompost, eftersom han tyckte att en tvåstegsdito blev för liten.
Allt trädgårdsavfall läggs först i möghögen – skånska för skit- och skräphögen – och när den blivit tillräckligt stor river han ut materialet och bygger om den som en lasagne och varvar med olika lager av stoff, bland annat med stallgödsel som innehåller mycket kväve och värme.
Inkapslat bland andra rester, som inte har lika mycket energi i sig, får stallgödslet vila och efter någon månad river han åter ut komposten för att vända och bygga om den igen.
– När vi då skär i ”lasagnen” blandas den och alla ytor som är förmultnade kommer i kontakt med varandra på nytt, förklarar han. Och vad händer då? Jo, efter bara en vecka/tio dar blir komposten väldigt varm, den kan bli upp till 68 grader.
Värmen påskyndar nedbrytningsprocessen och gör att komposten blir snabbare färdig, därtill dödar värmen rätt många ogräsfrön och patogener.
Efter 9-12 månader består komposthögen till 80 procent av bra jord som man kan förbättra rabatterna med.
– Målet med en kompost är att utnyttja trädgårdens alla rester samtidigt som man skapar ny jord, säger Taylor. Den är inte alltid näringsrik, men den är en bra jordförbättrare – en mikrolivsfabrik.
Envisa ogräs som åkervinda, kirskål, kvickrot och åkerfräken ska man undvika att slänga i komposten. I stället kan man dra upp dem med roten och låta dem torka bort, alternativt tätt försluta dem i en plastpåse där de med tiden ruttnar bort.
Trivsamt i trädgården
John Taylor berättar också om hur han och Torun går till väga i sin koloniträdgård som de har delat in i tolv, tretton trädgårdsrum, alla med eget namn.
– Jag vill ha mycket växter och ovanliga plantor i min trädgård, säger han. Fina blommor gör folk glada och om trädgården är likadan varje år blir det bara tråkigt.
Varje vår åker paret ut till havet för att hämta hem sju, åtta säckar sjögräs som de breder ut över rabatterna där det får förmultna och i grönsakslandet täcker de gångarna med halm för att hålla ner fukt och ogräs.
– Man behöver inte ha samma material överallt, tycker han. Och jag vill inte ha bar jord i min trädgård för det betyder bara en massa ogräs, så jag kväver ogräset.
För att bra kunna nå till mitten av grönsaksbäddarna låter han dem vara 110 centimeter breda, medan gångarna är drygt 30 centimeter. Och för att undvika att trampa på odlingsjorden, så att den blir kompakt, sätter de ut breda plankor och brädor att gå på.
Den största meningen med trädgården för John Taylor, är att alltid kunna plocka och skörda något ätbart och att alltid kunna bjuda hem folk för att umgås i den.
– När du kommer på besök till min trädgård så går du alltid därifrån med en växt, säger han. De är sant! Jag odlar extra växter enkom för att ge bort, för två år sedan var det kryddsalvia och ifjol timjan och äkta kvitten.
– Jag vill gärna att folk har något i händerna när de lämnar trädgården, för om vi ger bort fler saker till varandra blir världen också lite bättre.