Naturresursinstitutet (Luke) har publicerat uppdaterade odlingsråd för potatis och sju viktiga frilandsgrönsaker: morot, ärt, kålrot, rödbeta, palsternacka, rotselleri och purjolök.

Nästa generation naturbeten är Ålands miljöbyrås projekt som leds av företaget Invenire Ab och finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. En strategisk plan för ekonomisk och ekologisk revitalisering av djurhållningssektorn med hjälp av betesdrift kan laddas ner via webbadressen www.hungryforaland.fi/sv/naturbeten.

Ålands Hushållningssällskap lanserar tillsammans med Ålands Producentförbund, Ålandsmejeriet, Dahlmans och Ålands Fåravelsförening en digital plattform för att underlätta förmedlingen av grovfoder och betesmark.

På Backa gård i Ekenäs skärgård har betesdriften pågått i flera hundra år. Många bönder känner dock inte till möjligheten att ingå miljöavtal – särskilt i skärgården. Det säger Tarja Lahtinen Collin som bor på Backa och arbetar som sakkunnig inom landskapsvård.

I dagens värld är det lätt att köra in på det pessimistiska spåret. Världsläget är osäkert och beredskapen är viktigare än någonsin, sjukdomstrycket ute i Europa har ökat markant och klimatförändringens effekter är oundvikliga. Ingen löser dessa utmaningar över en natt.

Förra hösten råkade fårproducenten Conny Englund i Pedersöre ut för ett nytt problem – korpar. De fridlysta fåglarna dödade sammanlagt 41 lamm genom att sticka ut ögonen på dem. Nu oroar han sig för den kommande betessäsongen.

Den nationella naturbetesdagen firas igen den sista lördagen före midsommar. Under Naturbetesdagen berättar producenter och andra aktörer på gårdarna för konsumenterna om betesgångens livsviktiga betydelse för att bevara kulturmiljöer och vårdbiotoper, och främja biologisk mångfald. Ju fler naturbetesproducenter och aktörer som deltar, desto större genomslag får dagen.

Insamlingen av lantbruksplast har ökat under de senaste åren. Men det är ifrågasatt att all plast från lantbruket skulle samlas in och återvinnas redan år 2030, såsom Miljöministeriet hoppas.

Insamlingen och återvinningen av lantbruksplast haltar fortfarande betänkligt. Kunskapen och motivationen bland bönderna är ringa, lagstiftningen släpar efter och en heltäckande och lönsam modell för återvinningen saknas.

I över tjugo år har Greger Spik i Kronoby odlat timotejutsäde. Det som enligt honom krävs för att odla vallfrön är ett stort intresse för växtodling. Just nu råder ingen brist på vallfrön i Finland, men fler inhemska utsädesodlare av röd- och alsikeklöver samt ekologiskt vallfrö efterlyses.