I en stor europeisk studie var omkring 70 procent av jordarna kontaminerade med bekämpningsmedel. Det kan kopplas till förändringar i biologisk mångfald, inte minst när det gäller nyttiga markorganismer som är viktiga för näringsomsättning, kolinlagring och därmed också produktionen av livsmedel.
Den colombianske lantbrukaren Aleider Contreras lever under dödshot och vågar knappt besöka sin egen gård. Han är inte ensam. Varje år dras tusentals colombianska bönder ofrivilligt in i krigen kring de lukrativa kokaodlingarna – där råvaran till kokain växer.
Caraway Finland kan ta emot fler kontraktsodlare av oljehampa. På grund av stigande efterfråga utökas kontraktsarealen i år med 1.000 hektar – från 2.500 till 3.500 hektar. Ta kontakt om intresse finns, säger odlingsrådgivare Matias Rönnqvist.
Den mycket dåliga lönsamheten inom spannmålsodlingen har de senaste åren inte oväntat resulterat i ett ökat intresse för att odla specialgrödor. Och trenden fortsätter. Det märktes inte minst i fråga om deltagandet i Caraways odlarkurs som ordnades i Kimito senaste vecka.
På världsmarknaden är det kriget i Iran som är dominerande. Priset på spannmål och raps stiger, men inte lika snabbt som olje- och gödselpriserna.
Enligt TNS Kantars färska prognos över odlingsarealen för kommande odlingssäsong i Finland 2026 verkar spannmålsarealen minska – med undantag för råg – till förmån för oljeväxter, baljväxter och olika typer av miljövallar och -trädor.
Odlingen av havre, korn och vårvete minskar, medan råg-, ärt- och oljeväxtarealerna stiger jämfört med i fjol. Detta enligt den årliga enkäten om jordbrukarnas odlingsplaner som spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR låtit göra.
Enligt Naturresursinstitutets preliminära skördestatistik är spannmålsskörden närmare 3,4 miljarder kilo. Den ekologiska spannmålsskörden uppgår till omkring 140 miljoner kilo, vilket utgör cirka 4 procent av den totala spannmålsskörden.
Ett plaströr halas upp ur marken, måttbandet kommer fram och något som visar sig vara is inuti röret utsätts för mätningar.
Att åkern har en fungerande dränering är viktigt för att odla effektivt. Och just nu är intresset för att förbättra dräneringen stort i Österbotten.
Klimatförändringarna förväntas leda till ökat kväveläckage i de nordiska länderna. David Nimblad Svensson vid SLU visar i sin avhandling att odling av mellan eller fånggrödor är en viktig åtgärd − som kommer att bli ännu viktigare i ett framtida klimat för att minska kväveläckaget och bevara markbördigheten.
En ny svensk studie visar att gödslingsgivan kan minskas vid fältkanter utan att skörden påverkas. Enligt forskarna vid Sveriges lantbruksuniversitet kan lantbrukare spara tiotals euro per hektar genom att anpassa kväve-, fosfor- och kaliumgivorna i kantzonerna.
