Ålands skogsvårdsförening vill skapa en småskalig åländsk modell för handel med kolkrediter för att öka skogsbrukets lönsamhet och samtidigt gynna det lokala näringslivet. Målet är att öka skogsbrukets lönsamhet genom att tjäna pengar på handeln med kolkrediter.
Regeringen föreslår ändringar i naturvårdslagen som ska påskynda utvecklingen av en marknad för naturvärden i Finland och främja styrningen av privat finansiering till åtgärder som förbättrar naturens tillstånd. Ändringarna avses träda i kraft i augusti 2026, uppger miljöministeriet i ett pressmeddelande.
– Utvecklingen av naturvärdesmarknaden i Finland har gått framåt särskilt när det gäller lagstiftningen, men en storskalig tillväxt kräver att både efterfrågan och utbudet stärks – och framför allt positiva erfarenheter av att delta på marknaden, säger äldre skogsekonom Jani Laturi vid PTT.
Det finländska skogsägandet står inför ett generationsskifte utan motstycke. Enligt en ny rapport från Pellervos ekonomiska forskningsinstitut PTT och Tapio kan upp till en tredjedel av de privata skogsägarna överlåta eller lämna över sina skogar till nya ägare före 2035.
Drönarna tar allt större plats i jord- och skogsbruket. På Skogsnolia 2026 blev det tydligt att tekniken redan förändrar hur skogen inventeras – men också att lagstiftningen bromsar utvecklingen.
Sveaskog har tillsammans med AirForestry, Holmen, SCA och Stora Enso gått in i gemensamma projektet, Swedish AirForestry Pilot Project, SAPP, i syfte att vidareutveckla, testa och utvärdera drönarbaserad teknik för gallring.
Sex deltagare slöt upp för att öka sina skogskunskaper då Skogscentralen arrangerade en fältvandring i dikad torvmarksskogsmiljö nära Stenträsket, alldeles på gränsen mellan Korsholm och Vasa.
Spåren från Tjernobylolyckan avtar långsamt i Finlands svampar. Tack vare hjälp från svampplockare förra hösten kunde Strålsäkerhetscentralen STUK göra en mer omfattande kartläggning av läget 40 år efter olyckan.
Anders Portin går i pension från tjänsten som SLC:s skogsombudsman. Ett långt yrkesliv som har handlat om skogen går därmed mot sitt slut.
Kan skador orsakade av älgar minskas genom att öka tillgången på föda och diversifiera skogarnas struktur? Samtidigt skulle man kunna stärka skogarnas motståndskraft mot klimatförändringen och öka den biologiska mångfalden.
– Utvecklingen av naturvärdesmarknaden i Finland har gått framåt särskilt när det gäller lagstiftningen, men en storskalig tillväxt kräver att både efterfrågan och utbudet stärks – och framför allt positiva erfarenheter av att delta på marknaden, säger äldre skogsekonom Jani Laturi vid PTT.
I den offentliga debatten diskuteras ofta hur skogen ska användas. Betydligt mindre uppmärksamhet ägnas åt frågan om vem som ska äga den. Ändå är ägandet avgörande, påpekar Staffan Pehrman.
