Landskapsregeringen ordnade i maj två informationstillfällen om ersättningar och stöd som kan ansökas i vårens stödansökan.

I det följande går vi igenom krav och ersättningsnivåer inom miljöförbindelsen, kompensationsersättningen, grundläggande inkomststöd, omfördelningsstöd, bidrag för specialgrödor, inkomststöd för unga jordbrukare samt miljösystemstöd.
Esme Manns som är ledande sakkunnig på NTM-centralen i Nyland lyfter fram de viktigaste aspekterna gällande de nya odlarstöden.
Behöver du hjälp med EU-stödansökan? Som SLC-medlem kan du kontakta någon av de VIPU-ombud som lokalavdelningarna inom ÖSP och SLC Nyland har utsett.

Från och med i år söks miljöavtalen elektroniskt i Vipu-tjänsten. Gamla avtal gör odlaren bäst i att förnya. Inom ekoproduktionen gäller nya utbildningskrav och bestämmelser om avsalugrödor. Odlarna uppmanas också använda sig av Råd 2030-rådgivning för att underlätta navigationen inom det nya stödreglementet.
Från odlarhåll rapporteras om förändringar i Vipu-tjänsten där tidigare utfallsdiken plötsligt blivit till vattendrag. Detta betyder att det krävs en 3 meter bred skyddsremsa mellan åkern och vattendraget, vilket skapar problem för de som redan kommit igång med sådden.
Ett projekt har inletts för att utveckla tillämpningsområdet för åtgärden skyddszoner inom systemet med miljöersättning. Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är ett effektivare vattenskydd och målet är att det nya tillämpningsområdet ska införas 2024, uppger Jord- och skogsbruksministeriet.
Visst, om man ser på det hela ur ett riktigt kort perspektiv så kunde kanske EU:s bönder vinna på att konkurrensen från den ukrainska exportspannmålen uteblir. Det är ändå inte alls säkert att EU:s bönder får bättre betalt för sin spannmål trots att så skulle ske, påpekar Staffan Pehrman.
En stor del av årets intäkter kommer på de flesta gårdar via stöden, på många växtodlingsgårdar kan det handla om hela 40-50 procent av årets intäkter. Därför gäller det att vara noggrann med ansökan, påpekar Staffan Pehrman.


Metanutsläppens roll som växthusgas står inför en revidering. Enligt nyare forskning har metanens värmande effekt i tidigare mätningar överskattats 3-4 falt. Metanen som uppstår vid husdjursproduktion kan dessutom inte likställas med koldioxid, utan utgör en naturlig del av kolets kretslopp. Detta betyder att metanutsläppskalkylerna även för Finlands del är missvisande.

Jordbrukets klimatpåverkan beaktas ofta på ett felaktigt sätt i olika modeller. Helhetsbilden av vad som är ett naturligt kretslopp saknas. Därför kommer de nya rönen om kors metanutsläpp inte som en överraskning för mjölkproducenterna Jeremias Ahlvik och Niclas Sjöskog.