Det finns förutsättningar för en bra skörd. Det konstaterade Matias Rönnqvist på Caraway Finland inför årets kumminskörd. Inget är förstås säkert innan skörden är bärgad, men tack vare gynnsamt väder förutspår han högre hektarskördar än i fjol.
– Precis som för spannmålen ser det väl tillställt ut också för kummin. Det var kallt i juni vilket bidrog till att växtligheten tog tid på sig, och det gjorde att pollineringen lyckades bra. Sedan fick vi bra med värme i juli och i teorin bidrar det till goda förutsättningar, säger Matias Rönnqvist, odlingsrådgivare på Caraway Finland i Närpes.
Sett över flera år brukar medelskörden för kummin ligga på mellan 700 och 800 kilo per hektar. I år tror han att medelskörden landar på den högre siffran.
– Jag tror att årets skörd blir närmare 800 kilo per hektar i år. Så pass bra ser det ut, men som alltid måste man tröska innan man har något slutgiltigt svar.
Intervjun gjorde den femte augusti och som det såg ut då stod tröskningen inför dörren. Enligt Rönnqvist hade odlare i västra Nyland då redan inlett skördearbetet.
– Här i Österbotten är det något senare, men inom en till två veckor är nog många igång med tröskningen av kummin, menade han då.
Högre oljehalt i år
För Caraway, som har avtal med kumminodlarna och köper in råvaran, har oljehalten stor betydelse. Något som gläder bolaget är att även oljehalten ser ut att bli större än i fjol.
– För våra kunder är det viktigt att kumminfröna innehåller kring tre procent olja. Vi är inte ute efter hög andel stärkelse eller protein, utan det är den eteriska oljan som vi vill åt – och den uppkommer vid mycket solljus och det har vi haft i juli. Så ur det perspektivet ser det också bra ut, konstaterar han.
Skördetidpunkten beskriver han som ganska normal.
– Förr när vi hade äldre sorter tröskade man i förtid på grund av att fröna drösade, men så är det inte med de nya sorterna. Man kan vänta längre och det är också bra att inte tröska för tidigt för ju längre man väntar desto mer stiger oljehalten, förklarar han.
Priset för kummin har sjunkit jämfört med ett par år sedan tillbaka då det var rekordpriser som Caraway kunde betala ut åt sina kontraktsodlare. Då låg priset på 1.150 euro per ton, vilket är betydligt högre än i år. Nu ligger priset på cirka 800 euro per ton.
– Det som drev upp priserna 2023 var att skörden av spiskummin hade misslyckats två år i rad. Kummin används som komplement i blandningar med spiskummin och det drev upp priserna då, säger han.
Hur ser det ut på marknaden framöver?
– Våra lager börjar vara tomma, men globalt kan det blir ett större utbud eftersom kumminarealen ökat i de östeuropeiska länderna efter de höga priserna 2023. Utbudet varierar också mycket beroende på spannmålspriserna som nu är låga och dessutom ser det ut att bli goda skördar. Så det kan bidra till att kumminarealen ökar de kommande åren och intresset för kummin varierar därför ganska mycket, svarar Rönnqvist.
Viktigt med helhetstänk
På frågan om varför kummin är ett alternativ för växtodlare anser han att det handlar om att se till helheten. Kummin är en gröda som passar bra i växtföljden och bryta ensidig spannmålsodling.
– Speciellt i Österbotten där vi har mullrika jordar kan man också utnyttja det faktum att kummin inte kräver lika mycket kväve som spannmål. Med tanke på de stigande gödselpriserna kan det vara vettigt ur ett helhetsperspektiv att odla kummin.
Kummin har nu odlats i många år i Finland och enligt Rönnqvist ökar kunskapen hela tiden. Det gäller speciellt hanteringen av ogräs.
– Gällande ogräshanteringen har yrkesskickligheten ökat mycket, men samtidigt har jordbearbetningen minskat genom exempelvis växttäcke vintertid, vilket har bidragit till att ogräs som tistlar och gråbo har fått starkare fotfäste. Det realiseras under skördeåren när man inte får använda herbicider och värst är det med ogräs under det andra skördeåret.
Men å andra sidan, konstaterar han, är det viktigt att tänka på jordbruk ur ett växtföljdsperspektiv.
– Man måste se till helheten och ta vara på de möjligheter som finns. Det är viktigt att bryta ensidig växtföljd och som exempel kan det motverka förekomsten av DON, vilket har varit problem i spannmål på senare år.
Medelarealen har ökat
I år odlas kummin på totalt 21.000 hektar i Finland, vilket är en liten ökning på sex procent på senare år. Intresset för kummin har ökat dels på grund av kravet på växtföljd som kom med när den nuvarande programperiod trädde i kraft.
– Det har gjort att medelarealen för insådd ökade från fem till åtta hektar. Det är inte längre bara stora växtodlingsgårdar som odlar kummin utan även djurgårdar i Österbotten har satsat på kummin med samsådd med ärter. Ärterna går till grisuppfödning och så får de kumminskörd på köpet, förklarar Rönnqvist.
Genom åren har man testat olika typer av kombinationer med kummin, exempelvis insådd med bondböna, ärter eller koriander. Men det som dominerar i dag är rena bestånd.
– Endast en liten del av den totala kumminarealen är insått med annat, men möjligheten med insådd öppnar ändå möjligheter. Men de flesta sår kummin som rena bestånd.
Varför är det så?
– Det är för att risken med en skyddsgröda ökar ogräshanteringen. Det är även en risk om det blir en kall höst att exempelvis ärter inte fås bort i tid. Kummin behöver ljus för att växa till sig, och blir det för mörkt under ett tätt skuggande ärtbestånd riskerar man sämre kumminskördar till nästa år, säger han.