Under föreläsningar och fältbesök väckte temat precisionsodling mest intresse, men alla teman som lyftes fram engagerade åhörarna inte minst då alla gick ut på fälten.
Fältträffen ordnades av BSAG och lockade knappt trettio odlare till Tony Hydén i Sarvlax där han på Björkbacka med arrendejord odlar 150 hektar. Han har en lång erfarenhet av precisionsodling.
Hydén redogjorde noggrant för sin uppföljning av kvävetillståndet i marken med hjälp av biomassakartor och anpassade kvävegivorna under växtperioden med hjälp av gödslingskartor.
Han undviker övergödning där kvävetillgången är god och ger en exaktare giva som motsvarar växtens behov. Han underströk vikten av nollrutor i odlingarna.
2025 påminner om 2021
Gulfärgade grödor på åkrarna är i år vanliga på grund av regnen under början av sommaren och en tre veckor lång period med höga temperaturer som har lett till sprickor i hård lera.
Därför tar marken svårligen emot regn på de hårda lerjordarna. Rotsystemen har blivit ytliga på grund av den fuktiga starten.
Hydén har använt vitklöver som mellangröda som hålls bra vid liv och håller kvar kvävet i marken. Han redogjorde för erfarenheterna under 2021 som också till betydande delar påminner mycket om innevarande år.
Skördearbetet har inte ännu kört i gång, men det förefaller som om brådmognad är allmänt. Sådden spreds ut under en lång tid på våren. De tidigaste sådda åkrarna lider inte på samma sätt av brådmognad, bedömde Hydén.
Applikation för vardagsbruk
Elina Seppä från Yara Suomi redogjorde för möjligheterna att utnyttja Atfarm-applikationen för att kunna använda satellitkartdata kostnadsfritt.
Mobilapplikationen kan användas för att reglera kvävegivan med hjälp av GPS-teknik och data om spridningstekniken.
Seppä fick också goda tips av deltagarna hur tjänsten kan utvecklas och bli användarvänligare.
Kostnader och miljöeffekter har betydelse
Genom uppföljningen med hjälp av kartorna kan odlaren följa upp hur marken levererar kväve åt växterna och på det viset spara gödselkostnader upp till 30 procent uppgav Hydén. Minskad urlakning är en direkt miljönytta.
Användningen av mellangrödor tar upp det kväve som odlingsväxten missar och binder upp det i biomassa som frigörs under kommande odlingssäsonger.
– Det är viktigt att notera att gödslingen kräver åtminstone 10 millimeter regn, påminde Hydén.
Samarbete mellan odlare och forskningen nödvändig
Användningen av mångfaldsgrödor är under utveckling och intensiv forskning. Hanna Susi från Helsingfors Universitet redogjorde för erfarenheterna från det första året som påvisade vissa mätbara effekter.
Ett viktigt forskningsresultat är att mångfaldsgrödorna inte minskade på skördarna. Samarbetet mellan odlare och forskare av stor vikt betonades för att få fram kunskap om mångfaldens inverkan på skadedjur och rovinsekter.
Projektet BSAG har engagerat ett hundratal forskare.