Behovet av röjning är stort i hela landet. Ett alternativ är att anlita en skogsarbetare eller röja på egen hand. Det finns många viktiga saker att tänka på för en nybörjare som under våren planerar att röja i den egna plantskogen.

I Österbotten har vi länge varit föregångare inom användningen av energived i fjärrvärmeproduktion. Redan på 1980-talet började oljan fasas ut, på 2000-talet ersattes kolet, och under det senaste decenniet har torvens roll successivt minskat. Skogsbränslet har haft sin självklara plats, som en del av lösningen i omställningen till ett mer hållbart energisystem.

Äkta paret Birgitta och Robert Williams ställde intresserat upp när Ålands skogsvårdsförening en vacker söndag i april ordnade fältdag för deltagarna i föreningens grundkurs för skogsägare tidigare i vinter.

Behovet av grundförbättring av enskilda vägar – dit skogsbilvägar hör – är enormt. Just nu är intresset för att genomföra vägprojekt i Österbotten mycket stort. Kön är lång, säger Elin Sundqvist och Jonas Törnqvist, som är två relativt nya ansikten på SVF Österbotten.

Finlands skogscentral har publicerat en ny karttjänst med information om skicket på Finlands enskilda vägar och deras broar. Med hjälp av uppgifterna på kartan kan väglag, användare av enskilda vägar och tjänsteleverantörer identifiera problem på vägavsnitten.

I egenskap av självaktiv skogsägare har Anders Örnmark i Tenala möjlighet till stor flexibilitet då han sköter sina skogar. Vattenvården och landskapsvården utgör centrala delar av drivningsplaneringen. En större mångfald i skogen skall ge både miljönyttor och en diversifierad portfölj inför framtiden.

Skogsägare kan tjäna pengar på att sälja kolkrediter och på Åland har ni alla möjligheter att lyckas! Det var i korthet skogsprofessorn Tomas Lundmarks budskap när han besökte öriket. Frågorna kring processerna är många och svaren inte glasklara, men Johan Mörn, ordförande för Ålands skogsvårdsförening, ser möjligheterna: Vi har hållit på i samma spår i evigheter – sågat plankor och sålt flis. Nu måste vi tänka i nya banor, säger han.

En ny utredning, som FCG Finnish Consulting Group har gjort på uppdrag av SLC och flera skogs- och lantbruksorganisationer, visar att begränsningar i skogsavverkningar skulle leda till mångmiljardförluster för Finlands ekonomi och hota tusentals arbetstillfällen.

Markanvändningssektorn har övergått från att ha varit en kolsänka till en kolkälla, vilket har väckt debatt om hur beräkningarna egentligen görs. Specialforskare Sakari Sarkkola, Naturresursinstitutet Luke, öppnar upp beräkningsmetoderna bakom resultaten, samt vilka motåtgärder som kunde vidtas.

Bioenergin är idag EU:s största förnybara energislag, men många klimatstrategier fokuserar främst på utveckling av andra energikällor. Nu visar en omfattande analys från bland annat Chalmers att biomassan är central för Europas möjligheter att nå sina klimatmål, eftersom den ger förutsättningar för både minusutsläpp av koldioxid och produktion av fossilfria bränslen och kemikalier. Om biomassan uteslöts från Europas energisystem skulle kostnaden bli 169 miljarder euro per år – ungefär samma som kostnaden för att utesluta vindkraft.

Drygt hälften av torvmarkerna i Finland nyttjas inom skogsbruket och en fjärdedel både av skogsproduktionen och skogstillväxten sker i torvmarksskogar. Myrarna reglerar halterna av växthusgaser i atmosfären, och cirka 80 procent av kolet i marken finns på torvmarker. Torvmarksskogarna är därmed viktiga för kolsänkan, men samtidigt är också utsläppen på torvmarkerna stora.