I Svartåområdet i Västra Nyland planeras ett stort industrikluster under namnet Vätgastrean, ett samarbetsprojekt mellan Ingå, Raseborg och Lojo.
I Nylands förbunds VISION-planutkast, som är till påseende fram till 8 maj, kan man läsa att industriklusterplanerna i Svartå/Risten ingår i Västra Nylands handelskammares utvecklingsprojekt för industriparker. På samma sida står det att området har potential att utvecklas för verksamhet som orsakar miljöstörningar. På handelskammarens egen webbplats framgår att projektet nu har gått från bakgrundsarbete till en faktisk genomförandefas.
Det är först nu – när genomförandet närmar sig – som vi markägare i Ingå kommun kontaktas. Vårt första markägarmöte hölls nyligen där man presenterade en karta där man planerar göra preliminära inventeringar på flera hundra hektar.
Att en ung jordbrukare i området nyligen förlorade 29 hektar odlingsmark efter att Raseborgs stad utnyttjat sin förköpsrätt blev en väckarklocka. Senast nu förstår vi att det som först kan tolkas som högtflygande planer som knappast blir verklighet faktiskt redan är verklighet.
Många av oss som berörs är inte bara markägare, utan också företagare. Vi har under lång tid byggt upp jord- och skogsbruk och en mångsidig näringsverksamhet. Vi producerar mat, skapar arbetstillfällen och bidrar till ett levande landskap. Därför är det positivt att höra att regionen vill utvecklas.
Men utveckling måste också tåla kritisk granskning – all utveckling är inte automatiskt god utveckling.
Det som nu planeras handlar om tung industri med mycket stora behov av energi och mark som riskerar att helt köra över den verksamhet som redan finns på området. Vätgasindustri kräver omfattande infrastruktur, och exakt vilka aktörer som etablerar sig avgörs i slutändan av marknaden.
Det finns också skäl att ställa frågan om den så kallade gröna omställningen. Är det grönt och innovativt att ta odlingsmark i anspråk för potentiellt miljöstörande industri? Om ambitionen är hållbar utveckling borde redan existerande industriområden prioriteras.
Detta handlar i grunden om respekt. Respekt för äganderätten, för de näringar som redan finns och för de människor som lever och verkar i området. Vår landsbygd är mer än en tom yta på er karta att fritt planera för miljöstörande industri.
Nina Långstedt
SLCNyland
Krämars, Ingå