Livet som landsbygdsföretagare blir inte alltid som man har tänkt sig.
Det insåg fårfarmaren Suvi Westerback i Sideby i Kristinestad bara ett par år efter att hon hade tagit över föräldragården, när hon började få starka känningar av utmattning och förlorade sin arbetsmotivation.
– Ibland måste man bara stanna upp, lyssna inåt och fråga sig själv vad det är man verkligen vill och vad det är man håller på med? säger hon.
När vi träffas med Suvi Westerback på Fischars Farm är det bara några dagar kvar till vårdagjämning. Gårdagens snöfall ligger kvar som snömodd över nejden och gör bygdens grusvägar blöta och leriga.
Med våren i antågande blir det snart mera aktivitet och planering på gården för Suvi. Här är årsrytmen den att betäckningen sker på våren och lamningen på hösten.
Ett par längre arbetsdagar ska också planeras in för fårklippning, då kommer det hit en professionell fårklippare. Maken Richard och pappa Hannu brukar hjälpa till när det behövs.
Sedan ska djuren ut på grönbete så fort det börjar grönska, det sker vanligtvis strax efter Valborg.
Suvi berättar att hon mår betydligt bättre nu än vad hon gjorde för något år sedan, motivationen har återvänt och framtiden känns ljusare.
Hon har lärt sig att omprioritera i sin verksamhet och har hittat flera ben att stå på i sitt företagande.
I praktiken betyder det färre djur och mer av annat, som exempelvis direktförsäljning av kött, skinn och garn samt gårdsturism, föreläsningar och mentorskap.
Bytte inriktning och profil
Det har gått fem år sedan Suvi tog över den gamla släktgården av sina föräldrar Hannu och Annamarja Jaakkola som sedan tidigt 1980-tal hade haft en liten mjölkgård.
Mjölkkor var dock aldrig ett alternativ för Suvi. Hon valde att satsa på finska lantrasfår och ändrade samtidigt gårdens profil från konventionell till ekologisk.
– Vi förde bort de tjugo korna i mars 2021 och den sista april anlände hundra tackor på en och samma gång, minns Suvi. Det var en väldigt stor och intensiv förändring och mycket nytt att bekanta sig med.
Samtidigt fortsatte hon deltid med sitt lönearbete som miljö- och hälsoinspektör vid Västkustens miljöenhet.
– Det var ingen enkel kombination och jag kände genast att det inte kommer att fungera, säger hon. Det blev enklare sedan när jag i början av 2024 avslutade lönearbetet, men man behöver ju inkomster, så hur skulle jag göra?
En nackdel med att ta över en familjegård är de förväntningar gällande traditioner och tillvägagångssätt som medföljer, men å andra sidan är det lättare att få hjälp när man behöver.
För Suvi blev processen att ta över extra jobbig eftersom hennes mamma dog bara några månader efter generationsväxlingen.
– Det var jättetungt, minns hon. Samtidigt som jag sörjde min mamma hade jag väldigt mycket nytt att koncentrera mig på. Jag hade börjat lära mig ekoregler, lagar och bokföring och hade massor av pappersarbete. Jag minns knappt hur det första året var. Förändringen var total.
Försvårade förhållanden
Att djursorten ändrades, att gården anslöts till eko och att Suvi tog över det administrativa arbetet och skötte det elektroniskt tror hon var betydande faktorer som bidrog till att övergången blev lättare för hennes pappa. Han hittade snart nya egna rutiner.
I dagsläget har Fischars Farm 63 tackor i registret, i början var de cirka 100.
– Men jag har också ungefär 80 lamm så det finns gott om djur, berättar hon. Vissa stöd och förbindelser kräver ett visst antal djur.
Suvi påtalar de stora förändringar som på senare år har skett inom fårsektorn gällande stöden – landskapsstöd och biotopvård. I synnerhet för gårdar som sommartid lever av bete har stöden minskat avsevärt.
– Det här har försvårat förhållandena för fårfarmarna och flera har avslutat sin verksamhet, berättar hon. Förändringarna i stödsystemen är delvis orsaken till fårföretagarnas ekonomiska problem. Även jag drabbades.
Suvi började känna av sin utmattning sensommaren 2023. Då hade hon i ett par års tid utvecklat gården, maxat antalet djur till 300 och tagit emot landskapsvårdsbetesmarker i Kauhajoki. Allt enligt affärsverksamhetsplanen.
– Sedan insåg jag att det var för mycket av allt och när största delen av arbetet var över för sommaren var jag konstant trött, berättar hon. Jag hade inget driv, ingen motivation, utan låg mest i sängen och tänkte mörka tankar. Jag insåg att jag inte kommer att orka och att det inte skulle gå att fortsätta med två jobb, men jag visste heller inte hur jag skulle ta mig vidare.
Hon konstaterar att man ibland helt enkelt måste stanna upp och stiga åt sidan för att bättre kunna se sin situation utifrån och ifrågasätta vad det är man håller på med och varför.
– Det viktigaste är att våga låta tankarna komma, så att man inte låser sig vid hur man tror att det ska vara utan låter sig börja fundera i nya banor, säger hon.
– Jag sökte hjälp och fick hjälp när jag mådde som sämst, fortsätter hon. Snart insåg jag att det var bättre för mig med färre får. Djuren mår bättre när de inte är så många och även jag mår bättre.
Gårdsturism och mentorskap
Suvi är med i ett andelslag och fåren hon föder upp slaktas vid Taima i Kållby. En del av köttet tar hon tillbaka för att sälja direkt från gården.
– Det har stor betydelse för mig hur köttet är packat och då jag har ekostatus måste också slakteriet ha det för att jag ska få ekostämpel på mina produkter, förklarar hon.
En av de sidogrenar hon håller på att utveckla är gårdsturismen, tanken är att gästerna ska kunna övernatta på gården eller i en liten stuga, som varit farmors, en bit bort.
Vidare vill hon utveckla ett koncept i form av fåraherdessemester. Det innebär att kunderna bor en vecka på gården samtidigt som de får ett lätt ansvar för djuren och då kan umgås med dem. Idén till det fick hon från en fårfarm i Houtskär som hon besökt.
– Jag har insett att det inte är min grej att ha många djur, men så länge jag har det utvecklar jag min sidobusiness med små steg.
Sedan förra året jobbar Suvi även till en del som mentor för landsbygdsföretagare och håller föreläsningar för dem som önskar.
Eftersom hon är bekant med bönders problem och bekymmer och har egen erfarenhet av utmattning och hur man tar sig vidare, vet hon att det är något hon vill jobba mera med.
– Många bönder lider av tidsbrist, de oroar sig för ekonomin och känner sig ensamma, säger hon. Då kan en mentor hjälpa till genom att stå vid sidan av och underlätta för kunden att se sin situation objektivt.
Så nu har Suvi också ett användarnamn i ”Råd 2030” - ett system som subventionerar jordbruksrådgivning under åren 2023 – 2027 och som innebär att varje gård kan få upp till 10 000 euro i stöd för expertkonsultation.
EU:s landsbygdsfond ersätter kostnaderna om 75 euro per timme som betalas ut via Livsmedelsverket. Bonden behöver endast betala momsen av den summan som dessutom är avdragsgill i beskattningen.
Suvi berättar att hon har deltagit i en handledarutbildning vid Suomen yrittäjäopisto och att olika coucher hjälpt henne att definiera vilken typ av betjäning som fungerar för henne.
– Jag har själv byggt upp mitt material vartefter jag har fått kunder, förklarar hon. Erfarenheten kommer från min egen utmattning som jag har lärt mig mycket av. Och min vilja att hjälpa dem som har kört fast och som inte ser några utvägar är något av ett kall.
Mer information om Suvi Westerbacks verksamhet finns på Facebook och Instagram:
”Fischars Farm” och ”Maaseudun YritysMentor”.
Läs mer om hennes mentorskap på: suviwesterback.com
