Luke-forskare om Irankriget:
”Nu gäller det att ha bränsle- och insatslagren fulla och följa med marknaden”

Irankriget påverkar inte spannmålspriset i Finland på kort sikt, men insatsmedlen blir dyrare. Nu gäller det för odlaren att följa marknaden noggrant, fylla gödsel- och bränslelager samt se över växtföljden. Det säger Luke-forskarna Csaba Jansik, Hanna-Maija Karikallio, Jukka Tauriainen och Anneli Partala.

Irankriget får följder även för det finländska jordbruket. Enligt specialforskare Csaba Jansik förblir krigets kortsiktiga effekt på spannmålsmarknaden ändå ganska lokal, men de långsiktiga effekterna kan bli globala, särskilt om kriget drar ut på tiden.

Förra årets globala skörd var 4-5 procent högre än året innan, och även inom EU och i Finland fick man en god skörd. Detta har pressat ner spannmålspriserna globalt, i Europa och i Finland sedan hösten 2025.

– Grundläget med ett stort utbud har inte förändrats till följd av kriget. De omedelbara effekterna märks i länderna vid Persiska viken, framför allt i Iran, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, eftersom dessa är nettoimportörer av spannmål.

Enligt Jansik påverkar kriget inte prisnivån på spannmål i Finland, eftersom lagren är relativt välfyllda efter den senaste skörden.

Priserna kommer att förändras först efter nästa skörd, och då avgörs de främst av utbuds- och efterfrågeläget globalt, inom EU och i Finland.

– Med andra ord kommer nästa sommars skörd att avgöra åt vilket håll spannmålspriserna i Finland rör sig efter skörden.

Energihandeln i farozonen

På energisidan ser det dock annorlunda ut. Produktionsinsatser, såsom urea, flytande naturgas (LNG) och färdiga gödselmedel, transporteras i vanliga fall genom det nu blockerade Hormuzsundet.

Jansik poängterar att kriget redan har drivit upp ureapriset till närmare 700 dollar per ton, cirka 50 procent högre än i februari.

Länder i Asien och Brasilien måste nu söka urea, ammoniak eller kvävegödsel från andra delar av världsmarknaden, och frågan är hur väl det lyckas.

– Många experter är oroade över att de höga insatskostnaderna kommer att minska nästa globala spannmålsskörd. Om utbudet minskar av detta skäl försämras den globala livsmedelsförsörjningen, och minskat utbud leder också till högre livsmedelspriser. Situationen kan i praktiken likna den som upplevdes 2022, även om krisens omfattning kan bli något mildare.

Enligt specialforskare Hanna-Maija Karikallio har energimarknaderna reagerat mycket snabbt och kraftigt på kriget i Iran, vilket särskilt har märkts genom en kraftig uppgång i priserna på naturgas och olja. Under den senaste månaden har oljepriset stigit med 30-60 procent och naturgaspriset med cirka 50-70 procent.

– Tillfälligt har prisökningarna varit ännu större när marknaderna har prissatt riskerna för störningar i trafiken genom Hormuzsundet samt den allmänna osäkerheten. Även om leveransavbrott inte har uppstått överallt, har enbart osäkerheten räckt för att snabbt driva upp priserna.

Kostnadschock för jordbruket

För jordbrukssektorn innebär detta enligt Karikallio framför allt en kostnadschock. Energi påverkar direkt bränslen, el och uppvärmning och indirekt produktionen av gödselmedel.

Redan nu har gödselpriserna stigit, och ett begränsat utbud håller prisnivån hög.

– På kort sikt kan effekten vara delvis begränsad, eftersom de flesta jordbrukare har köpt sina gödselmedel i förväg, men kostnadstrycket syns ändå snabbt i gårdarnas ekonomi.

– Den större effekten kommer med fördröjning om de högre priserna förs vidare till kommande produktionssäsonger och nya inköp.

Denna utveckling tvingar jordbrukare att anpassa sin produktion, till exempel genom att minska gödslingen eller produktionsvolymerna, vilket kan sänka skördenivåerna och påverka hela sektorns produktion.

Särskilt utsatta är energiintensiva produktionsgrenar, såsom växthusproduktion och animalieproduktion.

– Sammantaget handlar det inte nödvändigtvis om en plötslig kris, utan snarare om en gradvis försvagning av lönsamheten om den höga kostnadsnivån blir bestående under en längre tid.

Lönsamheten under prövning

En möjlig utvidgning av konflikten i Mellanöstern skulle enligt forskare Jukka Tauriainen snabbt påverka oljemarknaden och därigenom priserna på flytande bränslen och naturgas.

– Däremot bedöms påverkan på elpriset i Finland inte bli lika kraftig.

Tauriainen poängterar att kostnaderna för gödselmedel och bränslen utgör 15 procent av produktionskostnaderna på spannmålsgårdar, 12 procent på andra växtodlingsgårdar och 9 procent inom växthusproduktionen. I genomsnitt för jordbruket som helhet är andelen cirka 9 procent.

Som ett teoretiskt räkneexempel säger Tauriainen att ett antagande om att både gödselmedels- och bränslepriserna skulle stiga med 10 procent, samtidigt som gårdarnas genomsnittliga företagarinkomst ligger kvar på 2024 års nivå, skulle minska den genomsnittliga företagarinkomsten med över en fjärdedel, det vill säga omkring 10.000 euro.

– Lönsamheten skulle därmed försämras tydligt. På spannmålsgårdar och andra växtodlingsgårdar, där lönsamheten redan är negativ, skulle situationen försämras ytterligare.

Vad kan den enskilda jordbrukaren göra?

Vad kan den enskilda jordbrukaren göra i rådande omständigheter? Enligt Jansik är det avgörande om jordbrukarna har hunnit köpa in sina gödselmedel och bränslen inför den kommande odlingssäsongen före kriget och prisökningarna.

– Om gödseln finns i lager och bränsletankarna är fyllda är situationen under kontroll. De jordbrukare som ännu inte gjort sina inköp är betydligt mer utsatta för prisökningarna.

– I Finland finns det fortfarande möjlighet att i sista stund göra förändringar i växtföljden, om tillgången på utsäde tillåter det. Till exempel kräver baljväxter mindre kvävegödsel, så en ökning av deras odlingsareal kan vara ett sätt att mildra effekterna.

Sådana åtgärder räcker dock enligt Jansik inte för att lösa helheten.

– Permanenta höga priser på insatsvaror skulle vara mycket skadliga för den finländska växtodlingen, som redan kämpar med stora lönsamhetsproblem. Man kan bara hoppas att krisen löses så snart som möjligt.

Även Tauriainen påpekar att odlaren i mån av möjlighet bör försöka skydda sig mot eventuellt ännu kraftigare prisökningar i framtiden.

– Om gårdens likviditet tillåter det kan det vara klokt att förbereda sig genom att fylla bränsletankarna – inte bara inför såddperioden utan också med tanke på skörden.

Karikallio framhåller att den enskilda jordbrukaren nu framför allt bör agera eftertänksamt och fokusera på att säkra lönsamheten på en osäker marknad.

– Målet är inte nödvändigtvis att maximera skörden, utan att hitta en nivå där produktionen förblir lönsam även vid högre kostnader.

Producentpriserna kan stiga med fördröjning

Dessutom är det viktigt att vara beredd på att situationen inte nödvändigtvis är tillfällig, utan kan innebära en mer långvarig förändring i kostnadsnivån.

Det kräver anpassning både i produktionen och i den ekonomiska planeringen. Samtidigt är det viktigt att följa marknadsläget mer aktivt än tidigare, eftersom prisvariationerna kan vara stora och snabba.

– Både vid inköp av insatsvaror och vid försäljning av skörd kan tajmingen ha ovanligt stor betydelse. Såväl odlingsbeslut som inköp av produktionsinsatser bör därför göras med eftertanke i en föränderlig situation.

Enligt överaktuarie Anneli Partala är en ökning av livsmedelspriserna sannolikt i sikte. Hur stor den blir och i vilka produkter den märks beror på hur länge den nuvarande krisen varar och hur mycket stigande energipriser påverkar produktionskostnaderna.

– När prisökningarna slår igenom i konsumentprodukterna beror på vilka kostnadstryck som påverkar prisbildningen samt på avtalen för inköpta insatsvaror.

Även producentpriserna förväntas påverkas, men i de senaste uppgifterna från gårdarna syns ännu inga prisökningar.

– Producentpriser som omfattas av avtal löper vanligtvis i 3-6 månader, vilket innebär att prisförändringar i sådana produkter sannolikt uppträder med motsvarande fördröjning.