SLC Nyland höll sitt sommarmöte under tisdagen. På agendan stod bland annat en lägesrapport från Nyland, jordbrukets kostnadskris och den nya lagstiftningen gällande fågeldirektivet.
SLC Nyland höll sitt sommarmöte på Malmgård i Lovisa på tisdagen. Mötet inleddes med en lägesöversikt från olika delar av Nyland. Trots att nederbörden varierat från by till by var den samlade bilden tydlig: det är för torrt.
– Gräset ser inte lika bra ut i år som i fjol eftersom det har regnat för lite. Men troligtvis börjar den första skörden inom en vecka, kommenterade Kristoffer Nilsson från Liljendal.
Samtidigt konstaterade han att mjölkpriset hållit sig på en stabil nivå efter prissänkningarna i början av året.
Eva-Linn Sahl från Vanda rapporterade också om torksprickor, men bedömde att brodden ändå är nöjaktig. Även från Borgåtrakten rapporterades torka.
Torka även i västra Nyland
– Även här skulle det behövas regn för beten och grödor, men brodden ser okej ut. Vi väntar en vecka eller två efter att mjölkbönderna tagit sin grässkörd innan vi tar vår till dikorna, rapporterade Hanna Westman från Kyrkslätt.
Peter Österman från Ingå lyfte också fram torkan men konstaterade att vårsådden ser ganska bra ut, även om oljeväxtfälten väntas bli något ojämna.
– Spannmålsmarknaden har varit bättre under våren än under vintern, och även oljeväxtpriserna har hållit en bättre nivå.
– I våra trakter ser höstgrödorna helt bra ut, men vallarna har lidit av torka och temperatursvängningar, löd Anders Wasströms bedömning av situationen i Raseborg.
Inga pengar att vänta från staten
Mötet fortsatte med en jordbrukspolitisk översikt av SLC:s ordförande Mats Nylund. Nylund tog upp den kommande CAP-planen och EU:s nästa långtidsbudget, MFF.
Nästa CAP-plan väntas träda i kraft först 2030 – trots att den heter 2028 – nuvarande CAP-plan tar ju slut 2027, medan MFF-budgeten enligt nuvarande tidtabell skall godkännas vid årsskiftet och träda i kraft 2028.
Nylund konstaterade att den ansträngda offentliga ekonomin i Finland torde vara välkänd bland de närvarande.
– Under nästa riksdagsperiod kommer den offentliga ekonomin att balanseras med ett belopp som motsvarar tio procent av statsbudgeten. Därför måste vi få ut så mycket pengar som möjligt från EU och påverka hur pengarna riktas.
Nylund tog även upp livsmedelsmarknadslagen, som väntas behandlas i riksdagen före sommaruppehållet, samt frågan om markägarnas rättsskydd, som enligt honom sannolikt kommer att få ökad uppmärksamhet ju närmare nästa riksdagsval nalkas.
Kostnadskris och odlarsamarbete
Nylund kommenterade också jordbrukets kostnadskris. Han berättade att SLC ombudsman Rikard Korkman, utifrån tillgänglig statistik, beräknat att kostnadsökningarna för det finländska jordbruket kommer att uppgå till omkring 200 miljoner euro i år.
– Vi har fått en prishöjning på spannmål på ungefär 20 euro per ton, vilket inte räcker för att täcka kostnaderna. Det blir tufft.
Peter Österman påpekade att kostnaderna inom jordbruket under en längre tid tagit en allt större andel av omsättningen. Samtidigt framhöll han att producenterna som företagare måste kunna hantera variationer mellan år med bättre och sämre priser.
– Vi borde ändå inom producentorganisationen försöka hjälpa odlarna att bli bättre på exempelvis kostnadshantering och försäljning.
Nylund lyfte fram betydelsen av samarbete mellan odlare, samt att SLC-startade spannmålsprojekt är onödiga om inte odlarna kommer med.
– Det bästa som åstadkommits på den här fronten är odlarsamarbetena, men av någon anledning får de inte riktigt skruv i större skala.
Österman, som också är direktör för andelslaget A-Spannmål, menade att orsakerna kan vara mångfacetterade.
– Vissa vill göra allt själva, och i Österbotten har man något bättre priser, vilket kan dämpa intresset för andelslag. Men ofta finns intresset medan drivkraften saknas.
Fågeldirektivet väckte debatt
Även fågeldirektivet gav upphov till diskussion. Ny lagstiftning i skogslagen och naturvårdslagen begränsar avverkningar under fåglarnas häckningstid, som fastställts till perioden 15 maj-15 juli.
Under denna tid får avverkningar inte utföras i bördiga lövträdsdominerade skogar, kärr eller strandskogar.
– Utan lagen hade det funnits en uppenbar risk att besvär skulle ha lämnats in mot hyggen som utförs under häckningstiden. Det kunde ha lett till avverkningsstopp och en betydligt värre situation, förklarade Nylund.
Emilia Karell lyfte fram en för mötet närmast okänd fråga, nämligen att en klausul i stödvillkoren fastställer att träd inte får fällas under fåglarnas häckningstid, som där definieras som perioden 1.5-31.7.
– Jag skulle gärna se att intressebevakningen kunde ta itu med frågan om överlappande regler som dessutom är motstridiga, kommenterade Karell.
Nylund konstaterade att definitionen nu slagits fast och att den trots allt är att föredra framför osäkerhet och risken för rättsprocesser eller produktionsstopp.
Österman framhöll att den praktiska tillämpningen fortfarande verkar oklar. SLC Nylands ordförande Thomas Antas instämde och lyfte fram ansvarsfrågan.
– Ansvaret går ju hela vägen ner till skogsmaskinföraren, som exempelvis måste ta ställning till om ett skogsobjekt är bördigt eller inte, oavsett vad som står på papperet. Det kan gå som för flodpärlmusslorna, så här behövs det nog klarhet.
Mötet avslutades på eftermiddagen med en guidad rundtur på Malmgård. Deltagarna fick ta del av gårdens verksamhet och historia under ledning av ägaren, greve Henrik Creutz, som presenterade produktionen, slottet och gårdens 400-åriga historia.