I ett par veckor har mjölkproducenten Fredrik Forsell utfodrat korna med årets färska majsensilage. Hur bra det nya receptet med en större andel majs blir återstår att se. Men erfarenheterna av att använda majs i foderstaten är mycket positiva hittills.
Arkiv
Fodermajs är en högavkastande foderväxt för nötkreatur, vars odling kan öka i Finland i takt med att klimatet blir varmare. I sin doktorsavhandling vid Naturresursinstitutet (Luke) har forskaren Anniina Lehtilä, som disputerar vid Helsingfors universitet, undersökt sambandet mellan fodermajsens avkastning och kvalitet samt odlingsteknik, och även bedömt miljöeffekterna av fodermajsodling.
Elli Valtonen har i sin doktorsavhandling undersökt hurdana djurskyddsbrott som begås och hur de som anklagas för djurskyddsbrott försvarat sig i tingsrätten. Hon har utgått från 1.443 tingsrättsdomar i Fastlandsfinland från 1 januari 2020 till 20 maj 2021. Ungefär en tredjedel av fallen rörde produktionsdjur.
En epidemi av blåtunga härjar i södra Sverige och Danmark. I Finland har hittills inga fall påträffats. Blåtunga drabbar tama och vilda idisslare, såsom nöt, får och hjortdjur. Viruset är ofarligt för människor.
För vargattacken som i somras kostade sex lamm livet på Åland och skadade många fler har fårfarmaren Ulf Vest nu fått landskapsregeringens löfte att förutom ersättning för de döda och skadade lammen också få pengar för veterinär- och medicinkostnader.
Det kom en varg för ett tag sedan i land på min hemö och dödade fyra av gårdens tackor direkt på bete. Senare samma dag måste ytterligare en tacka avlivas av veterinär på grund av att skadorna i halsen på henne var för svåra för att kunna sys.
Pekkola gård har en i Finland sällsynt produktionsinriktning; fårmjölk. Av gårdens 140 tackor är största delen korsningar med ostfrisiskt mjölkfår, en ras utvecklad just för mjölkproduktion.
Den inhemska fårnäringen är hårt pressad av dålig lönsamhet, minskande produktionsvolymer och varghot. I ett nödupprop meddelade Finlands Fårförening i samband med de nationella fårdagarna i Tavastehus att branschen nu är i akut kris.
Eftersom det känns oöverkomligt för en enskild individ att åtgärda det stora problemet – de fossila bränslena – så gör man något man tror man kan påverka. Som att inte äta nötkött eller protestera mot att skogar utnyttjas. Men det är ju inte där problemet sitter, påpekar Mikael Jern.
Med i paketet som nu snabbt måste bearbetas i EU:s kvarnar finns också de viktiga tolkningsanvisningarna för förordningen. Där finns bland annat lösningen till den gordiska knut som säger att man inte får avverka träd för att bygga ladugårdar. Om det inte går vägen med godkännandet så riskerar expanderande nötdjursproducenter att få lägga investeringsplanerna på is ytterligare för okänd tid, påpekar Mikael Jern.
Under hösten har totalt 467 ton gips spridits på 116 hektar åländsk åkermark som en del av det delvis EU-finansierade Gyprok-projektet för att minska fosforläckaget till havet. Nu planerar Nurminens stiftelse en enkät för att kartlägga åländska lantbrukares attityder och kunskap om gipsbehandling av åkrar och samtidig informera om nyttan av detta.