Den intensiva klimatdebatten ger en negativ bild av jord- och skogsbruket. Många verkar tro att klimatförändringen stävjas genom att sluta äta kött och avverka skog. Verkligheten är så klart en helt annan, konstaterades på ÖSP:s höstmöte i Vörå.
– Klimatdebatten som pågår i media har kantrat. Vi vet att köttproduktionen och lantbruket sist och slutligen inte har en så stor påverkan på klimatet som många tror. I medierna tutas det ut att vi ska sluta äta inhemskt kött fast verkligheten är en helt annan. Som det är nu saknas fakta och det här måste vi vända på.
Det sa Henrik Strandberg på ÖSP:s höstmöte i Vörå under frågestunden efter att MTK:s forskningschef Erno Järvinen hållit ett föredrag om skogsnäringens framtid. Stefan Thölix höll med Strandberg och många andra i salen att jord- och skogsbruket hamnat i negativt ljus när sektorn i själva verket är i nyckelposition gällande att påverka klimatförändringen positivt.
– Vi sköter våra skogar så att de ska vara bättre i morgon än vad de är i dag. Så ser det inte ut överallt i världen. Vår köttproduktion belastar inte heller klimatet som det kan göra i andra länder. Vi drabbas av den negativa bilden och det här är är ett politiskt och medialt problem. Hur ska vi göra för att få en positivare bild i medierna, frågade han sig.
Måste vidta åtgärder
Steve Nyholm poängterade medborgarinitiativet om att förbjuda avverkningar i statliga skogar.
– I decennier har vi skött våra skogar och ökat tillväxten och därmed också ökat bindningen av koldioxid. Vi måste göra något på massiv front på europeisk nivå för att föra fram det här.
Enligt Erno Järvinen ökar också tillväxten i de europeiska skogarna.
– Men det största problemet är att vi inte haft tillräcklig efterfråga samtidigt som tillväxten ökar. Det har gjort att det kommit fram nya kritiska röster mot avverkning och att det behövs ett utökat skydd av skogen. Detta hotet är påtagligt framför allt i norra Finland, säger han.
Christoffer Ingo påpekade att det finns i synnerhet två partier som går på miljöorganisationernas linje, Vänsterförbundet och De Gröna. Han frågade sig vad MTK förväntar sig om något av de båda partierna efter vårens riksdagsval är med och ska omfatta ett nytt regeringsprogram.
– De två senaste regeringarna har varit positiva till jord- och skogsbruket. Men det viktiga enligt oss är att det går att komma överens i svåra frågor. Våra näringars framtid kan inte bero på regeringens sammansättning. I våra näringar arbetar vi långsiktigt, säger Järvinen.
På grund av det fina skogsarbete som görs i Finland lyfte Mårten Lövdahl frågan om EU inte kunde börja betala någon form av koldioxidpremie åt de finländska skogsägarna.
– Det är en bra fråga men ingen vill göra det i praktiken. Man kräver att skogsägarna ska binda koldioxid i skogarna men ingen vill betala för det, menar Järvinen.
Vill förenkla budskapet
ÖSP:s viceordförande Niclas Sjöskog tyckte om idén om en premie. Han betonade vikten av att producentorganisationen också ökar sin närvaro på sociala medier och tillämpar enklare budskap.
– Det finns en högljudd falang som försöker förändra samhället och den har också fått igenom budskapet i media. Nu tror folk att man räddar klimatet genom att sluta äta kött och sådana här uttalanden för medierna okritiskt fram.
– Vi har mycket att lära för att bättre föra fram vår syn genom att förenkla vårt budskap så att det går hem. Vi kan inte längre köra i samma gamla spår, sa Sjöskog och fick applåder.
Det blev också många diskussioner om den dåliga lönsamheten. Andelen av priset som tillfaller bonden är liten i förhållande till handeln. Potatisodlaren Kjell Forsgård, medlem i JEPO som förädlar och marknadsför medlemmarnas råvaror, berättade om sina erfarenheter.
– Vi upplever det som oerhört svårt att få mer intäkter från marknaden. Man är antingen med eller inte när partiaffärerna förhandlar. Andra aktörer inom kött- och mejerisektorn upplever samma sak och vi – producenterna – som är i första ledet ska alltid sälja billigt.
Svante Käcko fortsatte:
– Handeln är girig, så känns det i alla fall. Aktörerna vill inte sänka konsumentpriserna och gör man det tar de inte från sina egna marginaler. I stället plöjer de ner vinsterna i investeringar som till exempel nu i Jakobstad där KPO vill bygga ut Prisma. Jag tycker det är svinaktigt beteende.
Restvärde en ny term
Tomas Långgård med flera konstaterade att det är viktigt att få trenden bruten. Hedersordförande Nils-Anders Granvik ansåg att det är viktigt att man från producenthåll börjar prata klarspråk.
– Vår andel av livsmedelspriserna är för liten. Men hur ska vi få konsumenterna att förstå att det krävs ett högre pris för att producenterna ska känna trygghet och våga investera för framtiden? Vi borde prata klarspråk och jag tycker restvärde är en bra term. Det som jordbrukarna får efter att alla andra har tagit sitt, det måste följaktligen vara ett restvärde, konstaterade han.
Långgård höll med och använde ägg som ett talande exempel.
– Packerierna och äggproducenterna får en fjärdedel vardera av priset. Handeln får femtio procent. De behöver inte göra något annat än att slå in priset i kassan och ta emot pengarna – trots att insatsen som de gör är liten i förhållande till producenternas.